Bolaget går efter 15 års verksamhet i konkurs. Efter konkursen lämnar bolaget frivilligt in en rättelsedeklaration som medför mer moms att betala. När konkursen avslutats finns fortfarande obetald moms. Företrädaren blir solidariskt ansvarig för skatteskulden.

Av domskälen framgår endast att styrelseledamoten var företrädare för bolaget när skatten förföll till betalning och att denne inte inlett några samlade avvecklingsåtgärder. Förvaltningsdomstolen bedömer att målet är av enkel beskaffenhet och en ensam domare bedömer att styrelseledamoten är solidariskt ansvarig för skatteskulderna som uppgår till nästan 9 miljoner kronor.

Föräldern har före sin död sålt en fastighet. När skatten på reavinsten ska betalas finns inga tillgångar i dödsboet. Arvingar företräder enligt ärvdabalken dödsboet och blir därmed solidariskt betalningsskyldiga för skatten.

En testamentstagare uppgav att hen inte förstått att hen var dödsbodelägare och det hade inte heller angetts i bouppteckningen. Förvaltningsrätten fann att dock testamentstagaren var dödsbodelägare och därmed borde ha insett att det fanns en skatteskuld att betala. Testamentstagaren solidariskt betalningsskyldig för skatten som uppgick till ca 900 000 kr.

Styrelseledamoten låg inlagd på sjukhus under närmare 9 månader och under den tid som skatterna förföll till betalning. Bokföring och redovisning utfördes av en tredje person. Förvaltningsdomstolen menade att en styrelseledamot inte kan överlåta ansvaret till annan. Sjukdomen var inte tillräckligt skäl till befrielse och han dömdes till solidariskt betalningsansvar.

En styrelseledamot sålde sitt företag och den nya ägaren uppgav att det skulle hållas stämma och utse en ny styrelse. Detta skedde inte och bolaget användes i brottslig verksamhet. Den förra ägaren var fortfarande företrädare och därmed solidariskt betalningsskyldig för bolagets skatter.

‍

‍