24 JANUARY 2023

Internprissättning och vinstallokerings påverkan på beskattningsunderlaget för mervärdesskatt

Skatteverket anser att en inkomstskatterättslig justering som görs på grund av de särskilda reglerna om internprissättning mellan närstående företag och de särskilda reglerna om vinstallokering till fasta driftställen, under vissa omständigheter påverkar mervärdesskatten. Detta gäller när justeringen kan kopplas till en specifik eller till en grupp specifika omsättningar eller förvärv där mervärdesskatt har redovisats eller borde ha redovisats när transaktionen genomfördes.

Om det är en justering som innebär att säljaren får en ytterligare ersättning eller lämnar en prisnedsättning påverkar justeringen mervärdesskatten på så sätt att beskattningsunderlaget ska ökas eller minskas. Är det en prisnedsättning ska nedsättningen minska beskattningsunderlaget om parterna inte har avtalat om motsatsen.
För det fall justeringen kan kopplas till en specifik eller till en grupp specifika omsättningar eller förvärv, men justeringen inte kan ses som en ytterligare ersättning eller en prisnedsättning, kan justeringen ändå påverka mervärdesskatten eftersom justeringen kan vara en indikation på att det ursprungliga beskattningsunderlaget borde omvärderas.

Avdrag för kapitalförlust på en icke marknadsnoterad utländsk fordringsrätt

Kapitalförlust på en icke marknadsnoterad fordran i utländsk valuta ska enligt inkomstskattelagen dras av med 70 % i inkomstslaget kapital, medan en vinst ska tas upp till beskattning i sin helhet.

Skatteverket anser att den här skillnaden i behandlingen av vinst och förlust strider mot rätten till fri rörlighet av kapital enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, om förlusten beror på en valutakursförändring. Skatteverket anser därför att avdrag för en kapitalförlust hänförlig till en inte marknadsnoterad utländsk fordringsrätt ska göras i sin helhet, för den del av kapitalförlusten som beror på en förändring av valutakursen under innehavstiden. Eventuell övrig del av förlusten ska enligt Skatteverket dras av med 70 %.

I vilka situationer kan utgifter till annan part än långivaren räknas som ränteutgifter?

Som ränteutgift räknas en utgift som en låntagare har betalat till en långivare för att införskaffa kapital. Skatteverket anser att även utgifter till annan än långivaren kan utgöra ränteutgifter om det är fråga om utgifter som är nödvändiga för eller har ett nära samband med införskaffande av lånekapital.

Ska begränsat skattskyldig delägare i fåmansföretag fördela utdelning och kapitalvinst mellan inkomstslagen tjänst och kapital samt lämna blankett K10?
En begränsat skattskyldig person som får utdelning på kvalificerade andelar betalar kupongskatt på sådan utdelning. Någon fördelning ska inte göras mellan inkomstslagen tjänst och kapital. Blankett K10 behöver inte lämnas.

En begränsat skattskyldig person som säljer kvalificerade andelar inom den tioårsperiod som anges i 3 kap. 19 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, ska fördela eventuell kapitalvinst mellan inkomstslagen tjänst och kapital enligt reglerna i 57 kap. IL. Sparat gränsbelopp får beräknas för de år personen varit begränsat skattskyldig och eventuell lämnad utdelning ska i så fall beaktas. Blankett K10 ska då lämnas.

Ett svenskt företag är inte skyldigt att upprätta dokumentation avseende internprissättning för transaktioner med ett utländskt koncernföretags fasta driftställe i Sverige

Ett aktiebolag eller handelsbolag behöver inte upprätta dokumentation över internprissättning för transaktioner som är hänförliga till ett utländskt koncernföretags fasta driftställe i Sverige, för vilka detta är skattskyldigt här.

Proportionering av friskvårdsbidrag samt utgivande av naturaförmån på olika orter

En förutsättning för att en arbetsgivare ska kunna proportionera friskvårdsbidraget till sina anställda och samtidigt behålla skattefriheten är att samma villkor om proportionering gäller för alla anställda. Om arbetsgivaren bestämmer och direkt betalar för en friskvård (naturaförmån) eller exempelvis erbjuder tillgång till gym på arbetsplatsen, måste arbetsgivaren erbjuda förmånen till alla anställda. Om det finns anställda på olika orter och förutsättningarna varierar, exempelvis gym på arbetsplatsen på en av orterna, måste de anställda på orterna som inte har tillgång till gym på arbetsplatsen, få ett årskort på ett gym för att få tillgång till motsvarande motion.

‍