5 JUNE 2024

Den emotsedda fåmansaktiebolagsutredningen som fått i uppdrag att förenkla och förbättra reglerna för fåmansaktiebolag presenterades igår den 3 juni. Utredningen har kommit med förslag som innebär förbättringar och förenklingar men även vissa försämringar. I huvuddrag föreslår utredningen följande ändringar:

• Dagens två alternativa metoder för beräkning av gränsbelopp ska ersättas av en enda metod.
• Grundbeloppet (golvet) som idag finns i schablonregeln höjs från 2,75 till 4 inkomstbasbelopp.
• Kapitalandelskravet tas bort och alla får räkna på löneunderlag oavsett storlek på ägandet.
• Kravet på eget löneuttag för att få räkna med lönebaserat utrymme slopas och ersätts med ett schablonavdrag på 8 inkomstbasbelopp från det lönebaserade         utrymmet.
• Det föreslås en återgång till den civilrättsliga definitionen av ett dotterbolag vid beräkningen av det lönebaserade utrymmet varför dubbel koncerntillhörighet åter är         möjligt.
• Närståendekretsen begränsas, syskon föreslås exkluderas.
• Takbelopp för tjänstebeskattning föreslås vara 90 inkomstbasbelopp oavsett om det är utdelning eller kapitalvinst.
• En kodifiering av rådande praxis där ska minst 30 % av aktier ägas av utomstående för att utomståenderegeln ska vara tillämplig.
• Karenstiden för när aktier upphör att vara kvalificerade begränsas till beskattningsåret plus fyra efterföljande år.

En gemensam regel för beräkning av gränsbelopp

För närvarande kan gränsbelopp för kvalificerade aktier beräknas antingen enligt den s.k. förenklingsregeln eller enligt huvudregeln.
I betänkandet föreslås att dessa två regler ska slås ihop så att en delägare med kvalificerade aktier i framtiden endast beräknar sitt gränsbelopp enligt en regel. Syftet är att beräkningen ska bli enklare och kunna automatiseras i högre grad än idag.

Den föreslagna nya beräkningsregeln innebär att en delägare ska kunna räkna ett grundbelopp på 4 inkomstbasbelopp (fördelat på sin ägarandel) vilket motsvarar 304 800 kr för 2024. Om delägaren äger kvalificerade aktier i flera bolag kan det totala grundbeloppet för alla bolag dock maximalt uppgå till 4 inkomstbasbelopp.
Till grundbeloppet lägger man sedan till det lönebaserade utrymmet som utgör 50 % av lönerna som betalas ut i bolaget (fördelat på delägares ägarandel och till den del beloppet överstiger 8 inkomstbasbelopp, 609 600 kr för 2024). Om bolaget har ett dotterbolag som betalar ut löner så får man också räkna med de lönerna i det lönebaserade utrymmet (i förhållande till bolagets ägarandel i dotterbolaget).

Den sista komponenten i den nya beräkningsregeln är att en delägare får räkna med sitt omkostnadsbelopp för aktierna till den del det överstiger 100 000 kr. Delägaren får då också räkna upp det överstigande beloppet med statslåneräntan plus nio procentenheter. I fortsättningen kommer det inte vara möjligt att räkna upp förra årets sparade gränsbelopp.

Skillnader från dagens beräkningsregler

I dagsläget beräknas gränsbeloppet för kvalificerade aktier genom antingen förenklingsregeln eller huvudregeln.

Förenklingsregeln innebär att gränsbeloppet beräknas till 2,75 inkomstbasbelopp fördelat på samtliga aktier i ett bolag. En delägare som äger 50 % av aktierna får därför räkna med 50 % av 2,75 inkomstbasbelopp. Idag kan en delägare endast använda förenklingsregeln i ett bolag. En delägare som äger kvalificerade aktier i två bolag kan således endast tillämpa förenklingsregeln i ett av dessa bolag och måste använda huvudregeln vid beräkningen för gränsbeloppet för aktierna i det andra bolaget.
Vid beräkning av gränsbelopp enligt huvudregeln gäller omkostnadsbeloppet för delägarens aktier i bolaget multiplicerat med statslåneräntan vid utgången av november året före beskattningsåret. Om delägaren tagit ut en tillräckligt hög lön från bolaget eller dotterbolag och äger minst 4 % av bolagets kapital får den även räkna med löneunderlaget som består av 50 % av de totala kontanta bruttolönerna som betalats ut året före inkomståret under förutsättning att delägarens själv tagit ut en tillräckligt hög lön. Äger däremot delägaren aktierna via ett eget holdingbolag får denne inte tillgodoräkna sig löneunderlaget såvida inte holdingbolaget äger mer än 50 % av kapitalandelarna.

Istället för dessa regler kommer varje delägare automatiskt få ett grundbelopp samt kunna räkna upp ett löneunderlag efter ett standardiserat belopp oavsett hur många andelar man äger direkt i bolaget. För att få räkna med löner från dotterbolag ska det vara tillräckligt att bolaget är ett dotterbolag enligt de civilrättsliga reglerna.
Avsikten med ändringarna är att förenkla hanteringen av delägarnas K10-blankett eftersom många individuella moment och bedömningar tas bort varför den möjliga automatiseringen antas spara pengar för delägaren och bolaget. För att ytterligare förenkla denna automatisering så kommer dock krav ställas på bolaget att lämna fler kontrolluppgifter till Skatteverket.

Försämringar

Gränsbelopp för kvalificerade aktier som inte används under ett år sparas och kan användas för att ta ut utdelning eller kapitalvinst till 20 % under nästa år. I dagsläget får en delägare som har ett sparat gränsbelopp göra en uppräkning av det varje år med statslåneräntan vid utgången av november året före beskattningsåret + 3 procentenheter. Detta har inneburit en viss ränta- på ränta effekt på gränsbeloppet om en delägare inte utnyttjar sitt gränsbelopp. I utredningen föreslås dock att man ska slopa denna uppräkning av sparat gränsbelopp.

Närståendekretsen

Närståendekretsen minskas och föreslår inte längre omfatta syskon vilket främst får antas ha påverkan för bedömning av utomståenderegeln och bedömningen för samma och likartad verksamhet. Det förväntas därför även underlätta generationsskiften där vissa eller några syskon vill driva verksamheten vidare och andra inte vill det men det saknas möjlighet att lösa ut de passiva syskonen.

Utomståenderegeln och reglerna för samma och likartad verksamhet

Att utomståenderegeln förutsätter ett utomstående ägande på minst 30 % bör enligt utredningen kodifieras. Det öppnas dock upp för att ägandekravet ska vara högre än dagens 30 % eftersom bolagsskattesatsen är lägre idag än när 30 %-kravet utformades.

Ingen ändring kring samma eller likartad verksamhet

Utredningen valde däremot att inte komma med förslag på förändring av reglerna gällande vad som utgör samma eller likartad verksamhet. I stället hänvisar man till att det idag redan finns väldigt mycket praxis inom området och att det därför är bättre om den får fortsätta utvecklas istället för att ändra dessa regler och behöva avvakta att ny praxis utvecklas.

Det råder för närvarande en osäkerhet kring i vilka fall två fåmansföretag kan bedriva samma eller likartad verksamhet med följd att till exempel utomståenderegeln inte blir tillämplig.

Övriga ändringar

Förslaget innehåller även ändringar avseende bl.a. följande.

• Löneunderlaget året före får användas även efter genomfört andelsbyte.
• Ökade krav på kontrolluppgifter från fåmansföretag och schabloniserade uppräkningar förväntas minska den administrativa bördan för fåmansaktiebolagsdelägare.
• Potentiellt komplicerade övergångsbestämmelser.
        Reflektion

Förslaget kommer i mångt och mycket innebära en förenkling avseende hanteringen av beräkning av gränsbelopp varje år och minska kravet på manuell hantering för upprättandet av K10-blanketter vilket vi anser är rätt väg att gå. Precis som utredningen själva kommenterar så är det svårt att förenkla reglerna ytterligare utan att även göra en mer omfattande utredning eftersom skillnaderna mellan inkomst av tjänst och kapital är så stora. Utredningen har lyckats komma med många bra och förenklande förslag som kommer att innebära en enklare löpande hantering av delägaren deklarationer.

En besvikelse är dock att utredningen inte gjorde en grundlig genomsyn av utomståenderegeln och problematiken kring reglerna om samma eller likartad verksamhet. Idag finns det en osäkerhet kring huruvida utomstående ägande föreligger eller inte samt under vilka omständigheter som två fåmansföretag ska anses bedriva samma eller likartad verksamhet. Inom det området har utredningen inte lyckats förenkla och förbättra vilket innebär att det alltjämt kommer behöva utföras rättsutredningar av skatteexperter.

‍