Nyheter / Artiklar

Vid ändring av ett bolags skatter genom beslut i efterhand anses den nya skatten förfalla till betalning i den ursprungliga redovisningsperioden. För att företrädaren ska undvika solidariskt betalningsansvar så ska hen enligt tillämpad praxis ha sökt bolaget i konkurs eller inlett en rekonstruktion innan skatten ursprungligen borde ha betalats. Företrädaren borde alltså vara så förutseende att hen borde ha sökt bolaget i konkurs innan skatten ens var en realitet.  

En företrädare fälldes i ett brottsmål för ett omfattande momsbedrägeri och dömdes till ett antal år i fängelse. Eftersom företrädaren inte sökt bolaget i konkurs eller inlett en företagskonstruktion när skatterna förföll till betalning så fann förvaltningsdomstolen att företrädaren i vart fall varit grovt oaktsam. Därför bedömdes han vara solidariskt betalningsansvarig för bolagets skatteskulder med över 140 miljoner kr.

I och med att företrädaren inte kan resa bakåt i tiden blir det solidariska betalningsansvaret i praktiken strikt. Om företrädaren redan dömts för skattebrott och sedan dessutom får ett solidariskt betalningsansvar för bolagets skatteskulder skulle det kunna ifrågasättas om inte företrädaransvaret i praktiken utgör dubbelbestraffning.

‍

Bolaget går efter 15 års verksamhet i konkurs. Efter konkursen lämnar bolaget frivilligt in en rättelsedeklaration som medför mer moms att betala. När konkursen avslutats finns fortfarande obetald moms. Företrädaren blir solidariskt ansvarig för skatteskulden.

Av domskälen framgår endast att styrelseledamoten var företrädare för bolaget när skatten förföll till betalning och att denne inte inlett några samlade avvecklingsåtgärder. Förvaltningsdomstolen bedömer att målet är av enkel beskaffenhet och en ensam domare bedömer att styrelseledamoten är solidariskt ansvarig för skatteskulderna som uppgår till nästan 9 miljoner kronor.

Föräldern har före sin död sålt en fastighet. När skatten på reavinsten ska betalas finns inga tillgångar i dödsboet. Arvingar företräder enligt ärvdabalken dödsboet och blir därmed solidariskt betalningsskyldiga för skatten.

En testamentstagare uppgav att hen inte förstått att hen var dödsbodelägare och det hade inte heller angetts i bouppteckningen. Förvaltningsrätten fann att dock testamentstagaren var dödsbodelägare och därmed borde ha insett att det fanns en skatteskuld att betala. Testamentstagaren solidariskt betalningsskyldig för skatten som uppgick till ca 900 000 kr.

Styrelseledamoten låg inlagd på sjukhus under närmare 9 månader och under den tid som skatterna förföll till betalning. Bokföring och redovisning utfördes av en tredje person. Förvaltningsdomstolen menade att en styrelseledamot inte kan överlåta ansvaret till annan. Sjukdomen var inte tillräckligt skäl till befrielse och han dömdes till solidariskt betalningsansvar.

En styrelseledamot sålde sitt företag och den nya ägaren uppgav att det skulle hållas stämma och utse en ny styrelse. Detta skedde inte och bolaget användes i brottslig verksamhet. Den förra ägaren var fortfarande företrädare och därmed solidariskt betalningsskyldig för bolagets skatter.

‍

‍

Högsta förvaltningsdomstolen har meddelat en dom om laddning av elfordon och laddningsnätverk.  

Målet gäller ett överklagat förhandsbesked från Skatterättsnämnden som avser ett tyskt bolag som tillhandahåller användare av elfordon i Sverige tillgång till ett laddningsstationsnätverk. Genom nätverket får användarna löpande information om pris och tillgänglighet för de laddningsstationer som ingår i nätverket samt funktioner för att söka och hitta laddningsstationer.

Laddningsstationerna drivs inte av bolaget utan av operatörer som bolaget har ingått avtal med. För att användarna, som bolaget har ett avtalsförhållande med, ska kunna ladda fordon vid stationerna förser bolaget dem med ett kort och en autentiseringsapp. Användarna bestämmer själva när, var och hur mycket el de vill ladda. Operatören fakturerar bolaget för laddningarna månadsvis och bolaget vidarefakturerar kostnaden för den levererade elen till användarna månadsvis. Bolaget tar också ut en fast avgift för själva tillgången till nätverket som är oberoende av mängden levererad el eller antalet laddningar. Den levererade elen och tillgången till nätverket faktureras användarna separat.

Bolaget ville få klarhet i om dess transaktioner utgör sammansatta tillhandahållanden eller om de består av separata tillhandahållanden, dels leverans av vara, dels tillhandahållande av tjänst och, i sådana fall, om tjänsten ska beskattas i Sverige.

Överklagande till HFD

Skatteverket yrkade att förhandsbeskedet enligt vilket bolaget ansågs ha levererat el till användarna skulle fastställas. Bolaget yrkade att förhandsbeskedet skulle undanröjas och att HFD skulle förklara att Bolagets tillhandahållande av tillgång till nätverket utgör ett separat tillhandahållande av tjänst.  

Begäran om förhandsavgörande

HFD inhämtade ett förhandsavgörande från EU-domstolen för att få klarhet i om användarnas laddning innebär att de förvärvar el och, om så är fallet, om elen ska anses levererad till dem direkt från operatören eller från bolaget.

Den första frågan var om tillhandhållande av laddning av ett elfordon utgör leverans av vara. EU-domstolen konstaterade att försäljning av el utgör leverans av vara, vilket i och för sig framgår av såväl momsdirektivet som momslagen.

Om ja, var den andra frågan om en leverans av vara i sådana fall äger rum i alla led i en transaktionskedja som innefattar ett mellanliggande företag och där transaktionskedjan åtföljs av avtal i varje led, och där användaren bestämmer själv när, var och hur mycket el de vill ladda.

När en användare laddar sitt elfordon via ett nätverk av publika laddningsstationer, och denne har tecknat abonnemang hos ett annat bolag än nätoperatören, innebär det, enligt EU-domstolen, att elen först levereras från nätoperatören till abonnemangsföretaget. Därefter levereras elen från abonnemangsföretaget till användaren. Detta gäller när abonnemangsföretaget agerar i eget namn men för användarens räkning inom ramen för ett kommissionsavtal.  

Ett eller flera tillhandahållanden

EU-domstolen uttalar sig också om transaktionerna utgör ett sammansatt tillhandahållande där elen utgör den huvudsakliga delen, eller om de består av två separata tillhandahållanden, dels en leverans av el, dels en tjänst som ger användaren tillgång till laddningsnätverket.  Eftersom priset för elen är rörligt medan avgiften för tillgången till nätverket är densamma oavsett om användaren faktiskt köper någon el under perioden anser EU-domstolen att tjänsterna utgör separata tillhandahållanden.

HFD:s bedömning

HFD konstaterar att det genom domen från EU-domstolen står klart att bolaget levererar el till användarna och att bolagets tillhandahållande av tjänsten som ger tillgång till nätverket är ett separat tillhandahållande i förhållande till leveransen av el.

Frågan om bolagets leverans av el och tillhandahållande av tjänst ska beskattas i Sverige visas åter till SRN då nämnden inte haft anledning att ta ställning till frågan.

Våra kommentarer

Vi välkomnar att HFD begär förhandsavgöranden från EU-domstolen då frågan om ett eller flera tillhandahållanden alltjämt är komplex utifrån ett momsperspektiv. Läs gärna vår tidigare kommentar med anledning av Skatteverkets ställningstagande.

5 JUNE 2024

Den emotsedda fåmansaktiebolagsutredningen som fått i uppdrag att förenkla och förbättra reglerna för fåmansaktiebolag presenterades igår den 3 juni. Utredningen har kommit med förslag som innebär förbättringar och förenklingar men även vissa försämringar. I huvuddrag föreslår utredningen följande ändringar:

• Dagens två alternativa metoder för beräkning av gränsbelopp ska ersättas av en enda metod.
• Grundbeloppet (golvet) som idag finns i schablonregeln höjs från 2,75 till 4 inkomstbasbelopp.
• Kapitalandelskravet tas bort och alla får räkna på löneunderlag oavsett storlek på ägandet.
• Kravet på eget löneuttag för att få räkna med lönebaserat utrymme slopas och ersätts med ett schablonavdrag på 8 inkomstbasbelopp från det lönebaserade         utrymmet.
• Det föreslås en återgång till den civilrättsliga definitionen av ett dotterbolag vid beräkningen av det lönebaserade utrymmet varför dubbel koncerntillhörighet åter är         möjligt.
• Närståendekretsen begränsas, syskon föreslås exkluderas.
• Takbelopp för tjänstebeskattning föreslås vara 90 inkomstbasbelopp oavsett om det är utdelning eller kapitalvinst.
• En kodifiering av rådande praxis där ska minst 30 % av aktier ägas av utomstående för att utomståenderegeln ska vara tillämplig.
• Karenstiden för när aktier upphör att vara kvalificerade begränsas till beskattningsåret plus fyra efterföljande år.

En gemensam regel för beräkning av gränsbelopp

För närvarande kan gränsbelopp för kvalificerade aktier beräknas antingen enligt den s.k. förenklingsregeln eller enligt huvudregeln.
I betänkandet föreslås att dessa två regler ska slås ihop så att en delägare med kvalificerade aktier i framtiden endast beräknar sitt gränsbelopp enligt en regel. Syftet är att beräkningen ska bli enklare och kunna automatiseras i högre grad än idag.

Den föreslagna nya beräkningsregeln innebär att en delägare ska kunna räkna ett grundbelopp på 4 inkomstbasbelopp (fördelat på sin ägarandel) vilket motsvarar 304 800 kr för 2024. Om delägaren äger kvalificerade aktier i flera bolag kan det totala grundbeloppet för alla bolag dock maximalt uppgå till 4 inkomstbasbelopp.
Till grundbeloppet lägger man sedan till det lönebaserade utrymmet som utgör 50 % av lönerna som betalas ut i bolaget (fördelat på delägares ägarandel och till den del beloppet överstiger 8 inkomstbasbelopp, 609 600 kr för 2024). Om bolaget har ett dotterbolag som betalar ut löner så får man också räkna med de lönerna i det lönebaserade utrymmet (i förhållande till bolagets ägarandel i dotterbolaget).

Den sista komponenten i den nya beräkningsregeln är att en delägare får räkna med sitt omkostnadsbelopp för aktierna till den del det överstiger 100 000 kr. Delägaren får då också räkna upp det överstigande beloppet med statslåneräntan plus nio procentenheter. I fortsättningen kommer det inte vara möjligt att räkna upp förra årets sparade gränsbelopp.

Skillnader från dagens beräkningsregler

I dagsläget beräknas gränsbeloppet för kvalificerade aktier genom antingen förenklingsregeln eller huvudregeln.

Förenklingsregeln innebär att gränsbeloppet beräknas till 2,75 inkomstbasbelopp fördelat på samtliga aktier i ett bolag. En delägare som äger 50 % av aktierna får därför räkna med 50 % av 2,75 inkomstbasbelopp. Idag kan en delägare endast använda förenklingsregeln i ett bolag. En delägare som äger kvalificerade aktier i två bolag kan således endast tillämpa förenklingsregeln i ett av dessa bolag och måste använda huvudregeln vid beräkningen för gränsbeloppet för aktierna i det andra bolaget.
Vid beräkning av gränsbelopp enligt huvudregeln gäller omkostnadsbeloppet för delägarens aktier i bolaget multiplicerat med statslåneräntan vid utgången av november året före beskattningsåret. Om delägaren tagit ut en tillräckligt hög lön från bolaget eller dotterbolag och äger minst 4 % av bolagets kapital får den även räkna med löneunderlaget som består av 50 % av de totala kontanta bruttolönerna som betalats ut året före inkomståret under förutsättning att delägarens själv tagit ut en tillräckligt hög lön. Äger däremot delägaren aktierna via ett eget holdingbolag får denne inte tillgodoräkna sig löneunderlaget såvida inte holdingbolaget äger mer än 50 % av kapitalandelarna.

Istället för dessa regler kommer varje delägare automatiskt få ett grundbelopp samt kunna räkna upp ett löneunderlag efter ett standardiserat belopp oavsett hur många andelar man äger direkt i bolaget. För att få räkna med löner från dotterbolag ska det vara tillräckligt att bolaget är ett dotterbolag enligt de civilrättsliga reglerna.
Avsikten med ändringarna är att förenkla hanteringen av delägarnas K10-blankett eftersom många individuella moment och bedömningar tas bort varför den möjliga automatiseringen antas spara pengar för delägaren och bolaget. För att ytterligare förenkla denna automatisering så kommer dock krav ställas på bolaget att lämna fler kontrolluppgifter till Skatteverket.

Försämringar

Gränsbelopp för kvalificerade aktier som inte används under ett år sparas och kan användas för att ta ut utdelning eller kapitalvinst till 20 % under nästa år. I dagsläget får en delägare som har ett sparat gränsbelopp göra en uppräkning av det varje år med statslåneräntan vid utgången av november året före beskattningsåret + 3 procentenheter. Detta har inneburit en viss ränta- på ränta effekt på gränsbeloppet om en delägare inte utnyttjar sitt gränsbelopp. I utredningen föreslås dock att man ska slopa denna uppräkning av sparat gränsbelopp.

Närståendekretsen

Närståendekretsen minskas och föreslår inte längre omfatta syskon vilket främst får antas ha påverkan för bedömning av utomståenderegeln och bedömningen för samma och likartad verksamhet. Det förväntas därför även underlätta generationsskiften där vissa eller några syskon vill driva verksamheten vidare och andra inte vill det men det saknas möjlighet att lösa ut de passiva syskonen.

Utomståenderegeln och reglerna för samma och likartad verksamhet

Att utomståenderegeln förutsätter ett utomstående ägande på minst 30 % bör enligt utredningen kodifieras. Det öppnas dock upp för att ägandekravet ska vara högre än dagens 30 % eftersom bolagsskattesatsen är lägre idag än när 30 %-kravet utformades.

Ingen ändring kring samma eller likartad verksamhet

Utredningen valde däremot att inte komma med förslag på förändring av reglerna gällande vad som utgör samma eller likartad verksamhet. I stället hänvisar man till att det idag redan finns väldigt mycket praxis inom området och att det därför är bättre om den får fortsätta utvecklas istället för att ändra dessa regler och behöva avvakta att ny praxis utvecklas.

Det råder för närvarande en osäkerhet kring i vilka fall två fåmansföretag kan bedriva samma eller likartad verksamhet med följd att till exempel utomståenderegeln inte blir tillämplig.

Övriga ändringar

Förslaget innehåller även ändringar avseende bl.a. följande.

• Löneunderlaget året före får användas även efter genomfört andelsbyte.
• Ökade krav på kontrolluppgifter från fåmansföretag och schabloniserade uppräkningar förväntas minska den administrativa bördan för fåmansaktiebolagsdelägare.
• Potentiellt komplicerade övergångsbestämmelser.
        Reflektion

Förslaget kommer i mångt och mycket innebära en förenkling avseende hanteringen av beräkning av gränsbelopp varje år och minska kravet på manuell hantering för upprättandet av K10-blanketter vilket vi anser är rätt väg att gå. Precis som utredningen själva kommenterar så är det svårt att förenkla reglerna ytterligare utan att även göra en mer omfattande utredning eftersom skillnaderna mellan inkomst av tjänst och kapital är så stora. Utredningen har lyckats komma med många bra och förenklande förslag som kommer att innebära en enklare löpande hantering av delägaren deklarationer.

En besvikelse är dock att utredningen inte gjorde en grundlig genomsyn av utomståenderegeln och problematiken kring reglerna om samma eller likartad verksamhet. Idag finns det en osäkerhet kring huruvida utomstående ägande föreligger eller inte samt under vilka omständigheter som två fåmansföretag ska anses bedriva samma eller likartad verksamhet. Inom det området har utredningen inte lyckats förenkla och förbättra vilket innebär att det alltjämt kommer behöva utföras rättsutredningar av skatteexperter.

‍

7 FEBRUARY 2024

Kammarrätten anser att momsen på försäljning av NFT:er ska styras av den anknutna tillgången.

preTAX har företrätt ett bolag i process mot Skatteverket i fråga om försäljning av 3D-animationer som knutits till Non Fungible Tokens - NFT:er. Skatteverket ansåg att det huvudsakliga tillhandahållandet var NFT:erna i sig och att försäljningen skulle vara med 25 % moms. Bolaget ansåg i stället att kunden efterfrågade 3D-animationen och att tillhandahållandet av NFT:n och de funktioner som NFT:n medförde var underordnade den anknutna 3D-animationen. Tillhandahållandet skulle därmed ses som försäljning av konst och den reducerade skattesatsen om 6 % skulle vara tillämplig.

Kammarrätten menade att ett system för verifiering av ägandeskap i regel får anses ha ett begränsat värde om det inte finns en anknuten tillgång för vilket ägandeskapet verifieras. Mot denna bakgrund bedömde kammarrätten att det var 3D-animationerna som utgjorde det huvudsakliga tillhandahållandet vid bolagets försäljningar. Varje transaktion skulle därför ses som ett enda tillhandahållande där momsen bestäms utifrån den reducerade skattesats som gäller för omsättning av konst. Enligt domstolen är tillämplig skattesats i aktuellt fall därmed 6 %.

Kommentar

Vi delar domstolens slutsats. En NFT är närmast att betrakta som ett kontrakt som reglerar hur försäljningen och äganderätten till den anknutna tillgången ska regleras. Försäljningen av själva NFT:n i sig är underordnad försäljningen av den anknutna tillgången. Med andra ord, är det inte NFT:n i sig, utan den anknutna tillgången som köparen är intresserad av och såväl skatteplikten som momsen bör styras av vad den anknutna tillgången utgör.
Domstolens beslut betonar vikten av en korrekt bedömning av vad det huvudsakliga tillhandahållandet består av och vad kunden faktiskt efterfrågar. Ur ett momsperspektiv innebär det att även om det kan vara attraktivt att bedöma allt digitalt som elektroniska tjänster är verkligheten betydligt mer komplicerad.

‍

29 NOVEMBER 2023

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har nyligen avgjort att ett läkemedelsbolag inte har rätt till nedsättning av beskattningsunderlaget för mervärdesskatt när bolaget ersätter svenska regioner för att de, inom ramen för systemet med läkemedelssubventioner, har betalat en del av läkemedelspriset vid apotekens mervärdesskattefria försäljning av läkemedlen.

HFD inleder med att konstatera att mervärdesskattedirektivet och EU-domstolens praxis ger tillräcklig vägledning för att avgöra de frågor som aktualiseras i målet. Domstolen anser därför att det saknas skäl att hämta in ett förhandsavgörande från EU-domstolen.

Med referens till EU-domstolens praxis (Elida Gibbs, C-317/94 samt Boehringer Ingelheim Pharma, C-462/16) konstaterar HFD vidare att beskattningsunderlaget för den mervärdesskatt som skattemyndigheterna ska uppbära inte får vara högre än det vederlag som den slutlige konsumenten (vår kursivering) faktiskt betalar och på vilket den mervärdesskatt som slutligen belastar denne konsument har beräknats.

HFD fortsätter med att konstatera att skälet till att en säljare har rätt att minska sitt beskattningsunderlag på grund av en prisnedsättning vid sådana transaktioner är att det pris som slutkonsumenten betalar innefattar mervärdesskatt. Domstolen hänvisar även i detta fall till EU-domstolens praxis (Kommissionen mot Tyskland, C-427/98).

Kommentar

Det tåls att upprepa att mervärdesskatt inte är en bolagsskatt utan en skatt på konsumtion. I en mervärdesskattepliktig verksamhet ska alltså mervärdesskatten vara kostnadsneutral. Neutralitetsprincipen upprätthålls genomgående av EU-domstolen. I bl.a. den av HFD åberopade domen Boehringer Ingelheim Pharma uttalar EU-domstolen att det inte skulle vara förenligt med mervärdesskattedirektivet att underlaget för beräkningen av den mervärdesskatt som läkemedelsföretaget, i egenskap av beskattningsbar person, är skyldigt att erlägga är högre än det belopp som företaget slutligen (vår kursivering) har erhållit. Om så vore fallet skulle principen om mervärdesskattens neutralitet i förhållande till beskattningsbara personer, dit läkemedelsföretaget räknas, inte efterlevas.

Bedömningen av nedsättningen av beskattningsunderlaget utgår således från vad den beskattningsbara personen slutligen erhållit och inte som HFD menar vad slutkonsumenten betalat.

Det EU-domstolen särskilt bedömde i Kommissionen mot Tyskland var tillverkarens rätt att sätta ned beskattningsunderlaget vid utgivande av en rabatt när omsättningen till slutkonsumenten eller omsättning i tidigare led varit undantagen från mervärdesskatt. EU-domstolens slutsats var att skattemyndigheterna genom att utnyttja sina möjligheter enligt artikel 11 C 1 i sjätte direktivet kunde hindra tillverkaren från att från sin utgående mervärdesskatt dra av det som skulle vara ett fiktivt belopp mervärdesskatt.

HFD gör ingen prövning om en minskning av beskattningsunderlaget skulle kunna anses som ”fiktiv”, vilket borde vara en förutsättning för att neka nedsättning. Dessutom följer av artikel 11 C 1 i sjätte direktivet, numera artikel 90 i mervärdesskattedirektivet, att beskattningsunderlaget får sättas ned […] på de villkor som medlemsstaterna bestämmer. Sverige har inte antagit några villkor som begränsar en beskattningsbar persons rätt att minska beskattningsunderlaget vid lämnande av subventioner eller rabatter.

Det går svårligen att finna stöd för HFD:s argumentation i de rättsfall som HFD hänvisar till.  Förhoppningsvis kommer frågan ånyo tas upp till prövning där domstolen antingen kan begära förhandsavgörande från EU-domstolen eller motivera sitt avgörande med lagstiftning och praxis som faktiskt stödjer domstolens position.

‍

SKATT PÅ ARBETSINKOMSTER

Sänkt skatt på arbetsinkomster och pension

Det ordinarie jobbskatteavdraget förstärks med 11,04 miljarder kronor. Samtidigt förstärks grundavdraget för personer som har fyllt 66 år med 2,18 miljarder kronor. Det kommande förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2024.

Jobbskatteavdraget för äldre indexeras och åldersgränsen höjs

En indexering införs i beräkningen av jobbskatteavdraget för äldre och åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för denna grupp bör höjas från 65 till 66 år. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2024.

Pausad uppräkning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt 2024

Vid bestämmandet av skiktgränsen för uttag av statlig inkomstskatt på beskattningsbara förvärvsinkomster för beskattningsåret 2024 görs inte någon uppräkning. Skiktgränsen för beskattningsåret 2024 uppgår därmed fortsatt till 598 500 kr. Det kommande förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2024.

Tillfälligt höjt tak för rotavdraget

Taket för rotavdraget höjs tillfälligt och det införs tillfälligt separata tak för rot- respektive rutavdraget. Taket för rot- respektive rutavdraget höjs till 75 000 kr per person under beskattningsåret 2024. Fram till den 30 juni 2024 får dock högst 50 000 kr användas för rotavdrag och högst 75 000 kr sammanlagt för rot- och rutavdrag. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 juli 2024.

Utvidgad tidsgräns för expertskatt – från fem till sju år

Skattelättnaden för experter, forskare och andra nyckelpersoner utvidgas till att gälla under högst sju år räknat från den dag vistelsen i Sverige påbörjades och omfattar vistelser i Sverige som är avsedda att vara högst sju år. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2024 och tillämpas första gången för vistelser i Sverige som påbörjas efter den 31 mars 2023.

Kompensation m.m. till personer födda 1957 och 1959 på grund av höjd åldersgräns för förhöjt grundavdrag

En kompensation ges till personer födda 1957 på grund av höjd åldersgräns för rätt att ta del av det förhöjda grundavdraget. Storleken på kompensationen ska i möjligaste mån motsvara skatteeffekten av det förhöjda grundavdraget. Kompensationen är skattefri och betalas ut via skattekontot. Lagförslaget föreslås träda i kraft den 1 juli 2024. Ikraftträdandet av den höjda åldersgränsen till 67 år för rätt till det förhöjda grundavdraget senareläggs med ett år, till den 1 januari 2027.

Höjd jämförelseränta vid ränteförmån

Reglerna om beräkning av ränteförmån ändras genom att jämförelseräntan höjs med en halv procentenhet. Jämförelseräntan uppgår därmed till statslåneräntan vid en viss tidpunkt plus en och en halv procentenhet. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2024 och tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2023.

SOCIALAVGIFTER M.M.S

lopad nedsättning av arbetsgivaravgifterna för 15-18 åringar

Nedsättningen av arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften för personer som vid årets ingång har fyllt 15 men inte 18 år slopas. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2024. Vid beräkningen av arbetsgivaravgifter och den allmänna löneavgiften ska äldre bestämmelser fortfarande gälla för ersättning som utges före ikraftträdandet.

Teknisk översyn av vissa nedsättningar av socialavgifterna

Nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för personer som arbetar med forskning eller utveckling ändras på så sätt att avdraget vid beräkning av arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften görs mot summan av dessa avgifter. Den generella nedsättningen av egenavgifterna ändras på motsvarande sätt och avdraget ska i det fallet göras mot summan av egenavgifterna och den allmänna löneavgiften. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2024 och tillämpas första gången på ersättning som utges, respektive inkomster som uppbärs, efter den 31 december 2023.

KAPITAL- OCH EGENDOMSSKATTER

Marköverföringar enligt fastighetsbildningslagen

Om den kontanta ersättningen vid överföring av mark eller andel i samfällighet genom fastighetsregleringen, eller vid uppdelning i lotter genom klyvning, inte överstiger 42 000 kronor ska kapitalvinsten inte tas upp. Förslaget innebär en höjning av skattefri kontant ersättning från 5 000 kronor till 42 000 kronor. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2024 och tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2023.

Allframtidsupplåtelser

Omkostnadsbeloppet för den eller de allframtidsupplåtelser som den skattskyldige gör under beskattningsåret får beräknas till sammanlagt 12 000 kronor. Förslaget innebär en höjning från 5 000 kronor. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2024 och tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2023.

Samfälligheter

Överskott i en delägarbeskattad samfällighet ska bara tas upp om det överstiger 1 500 kronor. För privatbostadsfastigheter och fastigheter som innehas av privatbostadsföretag gäller det bara om överskottet är avkastning av kapital. Uppgift om en privatbostadsfastighets andel av samfällighetens inkomster ska lämnas i kontrolluppgift till den del inkomsterna överstiger 1 500 kronor. Förslaget innebär en höjning från 600 kr. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2024 och tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2023.

Ändrad beskattning av inlösenaktier i vissa fall

Tilldelning av inlösenaktier till aktieägare i samband med att ett aktiebolag minskar aktiekapitalet för återbetalning till aktieägarna med indragning av aktier, eller genom att aktiebolaget förvärvar egna aktier, ska behandlas som utdelning om det inte görs i utbyte mot aktier i bolaget. Tilldelning av inlösenaktier till aktieägare ska utgöra underlag för kupongskatt och kontrolluppgift ska inlämnas. Förslaget gäller i inkomstslaget kapital och näringsverksamhet och föreslås träda i kraft den 1 januari 2025 och tillämpas första gången på inlösenaktier som tilldelas aktieägarna efter den 31 december 2024. För inlösenaktier som tilldelas aktieägarna för den 1 januari 2025 gäller äldre bestämmelser.

FÖRETAGSSKATTER

Tilläggsskatt för företag i stora koncerner

Det införs bestämmelser i svensk rätt som motsvarar de materiella bestämmelserna i minimibeskattningsdirektivet vars syfte är att uppnå en effektiv minimibeskattning av enheter som ingår i stora nationella eller multinationella koncerner. Bestämmelserna tas in i en särskild lag om tilläggsskatt.

PUNKTSKATTER OCH MERVÄRDESSKATT

Sänkt skatt på bensin och diesel

För att motverka ökade pumppriser och för att mildra inflationens konsekvenser sänks skatten på bensin och diesel. Skatten på alkylatbensin höjs däremot för att inte riskera att skatten understiger EU:s minimiskattenivå. De energi- och koldioxidskattesatser som ska gälla för bränslen under 2024 och 2025 bör framgå av lagen om skatt på energi. Förslaget avseende 2024 träder i kraft den 1 januari 2024 och avseende 2025 den 1 januari 2025.

Sänkt skatt på diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk samt kvartalsvis återbetalning

En utökad nedsättning av koldioxid- och energiskatt på diesel som används i arbetsmaskiner och i skepp och vissa båtar i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet ska gälla även för sådan förbrukning som sker under 2024. Ansökan om återbetalning av skatt ska göras per kalenderkvartal. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2024. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande för förbrukning som sker före ikraftträdandet.

Justerad skatt på naturgrus och avfall

Skattesatsen för skatt på naturgrus och avfall för 2024 föreslås höjas. För 2025 och efterföljande kalenderår ska skattebeloppen åter bestämmas genom omräkning utifrån KPI men med utgångspunkt i gällande skattesatser och förändringar i KPI mellan juni 2023 och juni året före det år som omräkningen avser. Det årliga schabloniserade tillägget om två procentenheter, s.k. BNP-indexering, ska tas bort för båda dessa skatter. Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2024. Äldre bestämmelser ska dock gälla för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

Skatten på plastbärkassar avskaffas

Skatten på plastbärkassar avskaffas genom att lagen om skatt på plastbärkassar upphävs.
Lagen om upphävande av lagen om skatt på plastbärkassar träder i kraft den 1 november 2024. Den upphävda lagen gäller dock för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

Befrielse från energiskatt på el för infångning av koldioxid (s.k. CCS)

Elektrisk kraft som förbrukas i utrustning för den process genom vilken koldioxid avskiljs ur rökgaser i en industrianläggning, eller i en anläggning för produktion av värme eller elektrisk kraft eller en kombination av dessa, ska delvis få befrielse från energiskatt. Energiskatt ska tas ut med 0,6 öre per kilowattimme för den elektriska kraft som förbrukas i sådan utrustning för infångning av koldioxid (s.k. CCS-installation). Det kommande förslaget föreslås träda i kraft den 1 oktober 2024.

Ändrade vägavgifter inom eurovinjettsamarbetet

Vägavgiften ska från och med tidigast den 1 januari 2025 differentieras utifrån koldioxidutsläppsklass samtidigt som en begränsad höjning av avgiftsnivåerna genomförs. Från och med den 26 mars 2027 ska vägavgiftsplikten utvidgas till att omfatta även tunga godsfordon och vissa fordonskombinationer med en totalvikt under 12 ton. Avgift för dessa fordon tas ut med en tredjedels lägre belopp. För dieseldrivna tunga lastbilar som blir vägavgiftspliktiga 2027 ska fordonsskatten sänkas till 300 kronor i anslutning till att avgiftsplikten utvidgas. Om en sådan lastbil har draganordning för påhängsvagn ska skatten i stället sänkas till 1 000 kronor. De kommande förslagen föreslås träda i kraft de dagar som regeringen bestämmer.

Justerad skatt på tobak och nikotin

Skatten på cigaretter, cigarrer, cigariller, röktobak och övrig tobak höjs med ca. 9 procent. Skatten på tobakssnus sänks med ca 20 procent. Skatten på e-vätskor och andra nikotinhaltiga produkter ska årligen räknas om utifrån förändringar i konsumentprisindex. De kommande förslagen föreslås träda i kraft den 1 november 2024.

Höjd spelskatt

Punktskatten på spel höjs från 18 till 22 procent av behållningen för varje beskattningsperiod. Det kommande förslaget föreslås träda i kraft den 1 juli 2024.

Höjd omsättningsgräns för mervärdesskatt

Omsättningsgränsen för undantag från mervärdesskatt höjs från 80 000 kronor till 120 000 kronor per kalenderår. Det kommande förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Nya mervärdesskatteregler för små företag

Omsättningsgränsen för undantag från mervärdesskatt ska få tillämpas av beskattningsbara personer som är etablerade i andra EU-länder. På motsvarande sätt ska beskattningsbara personer som är etablerade i Sverige få möjlighet att tillämpa omsättningsgränsen i andra EU-länder.
Det kommande förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Ändrade mervärdesskatteregler för vissa tjänster och för konstverk

Vissa virtuella evenemang och aktiviteter ska beskattas i Sverige om köparen är en icke beskattningsbar person som är bosatt eller stadig-varande vistas här. Detsamma gäller om köparen är en beskattningsbar person som har sätet för sin ekonomiska verksamhet här.
Den reducerade skattesatsen om 12 procent vid försäljning av konstverk ska gälla oavsett vem som säljer konstverket. Den reducerade skattesatsen får dock inte tillämpas samtidigt som reglerna om vinstmarginalbeskattning. Beskattningsbara återförsäljares möjlighet att tillämpa vinstmarginalbeskattning vid försäljning av konstverk, samlarföremål och antikviteter ska därför begränsas.

De kommande förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Kontakta oss gärna för ytterligare information.

‍

30 MAY 2023

Kryptotillgångar har nu blivit ett välkänt fenomen och tillgångsklassen används i allt större utsträckning världen över. Trots den ökande acceptansen för kryptotillgångar har dock den rådande uppfattningen i Sverige länge varit att kryptotillgångar i sig inte kan anses ha ett inneboende värde. Detta ställningstagande har medfört en del märkliga effekter, inte minst när tillgångar och betalningsflöden kopplat till kryptotillgångar ska beskattas respektive redovisas i bokföringen.
På senare tid har vi på preTAX dock sett en begynnande trend från svenska domstolar till att i allt större utsträckning börja erkänna att kryptotillgångar visst kan ha ett inneboende värde. Exempel på två sådana domar är Förvaltningsrätten i Härnösands dom den 8 november 2022 i mål 3066-22 och Kammarrätten i Göteborgs dom den 24 januari 2023 i mål 1287-22.

FÖRVALTNINGSRÄTTEN I HÄRNÖSAND, MÅL 3066-22

Målet avsåg ett överklagande av Bolagsverkets beslut att neka registrering av ett nybildat aktiebolag. Anledningen till Bolagsverkets beslut var att Bolagets aktiekapital skulle finansieras genom apportegendom i form av Bitcoin, vilket Bolagsverket ansåg stred mot bl.a. borgenärsskyddet eftersom Bolagsverket ansåg att kryptotillgångar utgör osäkra tillgångar.

Förvaltningsrätten inledde sin bedömning med att konstatera att en förutsättning för att apportbetalning av aktier i ett nybildat aktiebolag ska accepteras är att vissa formella krav är uppfyllda, exempelvis att rätten eller skyldigheten att betala aktier med apportegendom ska tas in i stiftelseurkunden. Därtill krävs bl.a. att

• bolagets revisor ska yttra sig över att apportegendomen avskilts för bolagets räkning på ett tillfredsställande sätt,
• att apportegendomen kan antas komma bolaget till nytta,
• att egendomen har ett reellt värde,
• att egendomen är av sådan art att den kan redovisas som en tillgång i bolagets balansräkning och
• att egendomen inte tagits upp till ett högre värde än dess verkliga värde.

Förvaltningsrätten konstaterade att Bolagets registrerade verksamhet var att investera i blockkedje-relaterade projekt. Därtill framgick att Bolaget genom revisorsyttrande visat att det på ett tillfredsställande sätt hade säkerställt att Bitcoin tillförts bolaget. Detta genom att ett avtal signerats på Bitcoins blockkedja med den privata nyckel som var kopplad till plånboksadressen dit Bitcoin överförts. Förvaltningsrätten ansåg mot denna bakgrund att det visats att apportegendomen i form av Bitcoin kunde antas vara till nytta för bolagets verksamhet och att egendomen därmed avskilts för bolagets räkning på ett tillfredsställande sätt.

Vad avsåg Bitcoins ekonomiska värde fortsatte förvaltningsrätten med att konstatera att Bitcoin handlas på stora handelsplattformar och att värdet på Bitcoin därmed kan följas i realtid. Förvaltningsrätten ansåg mot denna bakgrund att Bitcoin har ett reellt ekonomiskt värde och denna bedömning förändrades inte av det faktum att Bitcoins värde varierat över tid. Detta då även exempelvis aktiers värde kan förändras snabbt och att Bitcoin kan växlas till svenska kronor eller andra utländska valutor.
Eftersom det i övrigt inte framkommit skäl att neka registreringen av bolaget och eftersom förvaltningsrätten ansåg att Bolagsverket inte presenterat några godtagbara skäl till varför en kryptotillgång inte skulle få tas upp som en post i bolagets balansräkning ansåg förvaltningsrätten sammanfattningsvis att Bolagsverket inte haft rätt att neka bolaget registrering på den grunden att bolagets aktiekapital skulle betalas med apportegendom i form av Bitcoin. Förvaltningsrätten återförvisade därför målet till Bolagsverket för fortsatt handläggning och för att pröva om övriga förutsättningar för registrering var uppfyllda.

KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG, MÅL 1287-22

Målet avsåg ett överklagat beslut från länsstyrelsen om nekad registrering av en stiftelse i länsstyrelsens stiftelseregister. Anledningen till att Länsstyrelsen nekat till registreringen av stiftelsen var att stiftelsens avskilda egendom, som bestod av kryptotillgångar (närmare bestämt en token kopplad till den blockkedja som stiftelsen utvecklade) inte kunde anses ha ett sådant värde som medförde att egendomen kunde anses vara ”varaktigt förvaltad”. Detta på grund av att kryptotillgångens värde ansågs vara mycket volatilt. Stiftelsens förmögenhet ansågs därför inte placerad på ett godtagbart sätt.

Kammarrätten konstaterade att det av stiftelseurkunden framgick att stiftarna överlämnat ett stiftelsekapital om 325 105 st. av den aktuella kryptotillgången som vid tidpunkten för överlämnandet hade ett samlat marknadsvärde om 379 764 kr.

Kammarrätten konstaterade vidare att volatiliteten och svårigheten med att värdera kryptotillgångar inte är sådan att den innebär att kryptotillgångar som tillgångsslag saknar ett ekonomiskt värde. Detta eftersom risker för svängningar i värdet och i sälj- och köpkurser gäller även andra tillgångsslag, t.ex. aktier. Därtill ska resultatet från handel med kryptotillgångar beskattas och detta resultat bestäms med utgångspunkt från ett marknadsvärde som bestäms i svenska kronor. Enligt kammarrätten var det därför klarlagt att tillgångsslaget kryptotillgångar i sig kan ha ett ekonomiskt värde.

Mot denna bakgrund och då länsstyrelsen varken ifrågasatt kryptotillgångarnas värde vid tidpunkten för överlämnandet eller att värdet vid denna tidpunkt varit tillräckligt för att främja stiftelsens ändamål, ansåg kammarrätten att de grunder som länsstyrelsen åberopat inte var tillräckliga för att neka stiftelsen registrering. Kammarrätten biföll därför överklagandet och beslutade att stiftelsen skulle registreras i stiftelseregistret.

SLUTSATSER FRÅN DOMARNA

De två domarna är enligt vår mening en del i en utvecklingstrend som på senare tid alltmer kommit att erkänna kryptotillgångars inneboende värde och därigenom kryptotillgångars status som finansiella tillgångar. Vi har alltså nu ett tillgångsslag

• som har börjat erkännas som tillräckligt stabilt för att utgöra ett borgenärsskydd i juridiska personer,
• vars handel kan grunda beskattningsskyldighet och vars resultat ska värderas i inkomst- och momsdeklarationen.
• som är tillräckligt värdefullt för att vara stöldbegärligt och som därmed, om det tillförskaffats på ett otillbörligt sätt, kan grunda straff- och skadeståndsansvar och         därtill kan bli förverkat såsom vinning från brottet.
• som inom ramen för s.k. SAFT-avtal och liknande har kommit att accepteras av investerare i aktiebolag som ett fullgott alternativ till aktier i bolaget
• som vad beträffar vissa typer av kryptotillgångar nu accepteras som betalningsmedel mellan särskilda parter (och som lön börjat att utbetalas i).  
• som kan agera värdebärare åt en underliggande tillgång (såsom exempelvis konst, finansiella instrument, lägenheter, etc.) och som därmed kan sägas representera         den underliggande tillgången (s.k. NFT:er).

Mot denna bakgrund är det tydligt för oss att kryptotillgångar i sig kan ha ett inneboende värde och därmed kan utgöra en finansiell tillgång.

Från EU-håll är arbetet nu i gång med bl.a. konsumentskyddande lagstiftning och lagstiftning som ska möjliggöra för medlemsstaternas skattemyndigheter att få ut information från aktörer inom kryptobranschen. EU-parlamentet har därtill nyligen utfärdat en resolution som uppmanar EU-kommissionen att undersöka möjligheterna till och lämpligheten av särskild skattelagstiftning på kryptotillgångsområdet. Därtill uppmanar EU-parlamentet medlemsstaternas skattemyndigheter att i högre utsträckning börja använda sig av blockkedjebaserad teknik i myndigheternas dagliga verksamhet.

Vi på preTAX välkomnar denna utveckling och kan inte annat än hålla med om att behovet av särskild lagstiftning på detta område (inte minst för skatte- och redovisningsändamål) är stort.

Skatteverket har vid flera tillfällen rapporterat om att de uppskattar att det finns ett stort mörkertal i Sverige vad beträffar personer som aldrig deklarerar sina kryptotillgångsförsäljningar. Vår uppfattning är att en inte obetydlig del av detta mörkertal beror på just bristen av tydliga regler för beskattning av tillgångsslaget.
Vi betonar därför återigen att det i Sverige finns ett stort behov av översyn av nuvarande beskattnings- och redovisningsregler kopplade till kryptotillgångar och kryptorelaterad verksamhet. Detta så att fler företag och privatpersoner förstår sig på reglerna och därmed i ökad utsträckning vågar använda tillgångsslaget och deklarera sin handel eller verksamhet kopplad till detta. Vi på preTAX har stor erfarenhet av skatte- och redovisningsfrågor relaterade till DLT och kryptotillgångar och står därför till förfogande i ett eventuellt lagstiftningsarbete på området.

‍

19 APRIL 2023

Propositionen innehåller inga större nyheter vad gäller ändringar av skattelagstiftningen utan är mycket återhållsam på grund av det osäkra ekonomiska läget med hög inflation.  

Regeringens främsta plan är att bekämpa inflationen och stötta hushållen. Regeringen aviserar om att skattesänkningar kan komma att aktualiseras för att kompensera den höga inflationen.

Regeringen meddelar om tillfälligt förstärkta bidrag men betonar samtidigt att arbetslinjen måste upprättas. Regeringen har därför för avsikt att sänka skatterna på arbete så fort det ekonomiska läget tillåter det för att det ska löna sig mer att arbeta. Regeringen betonar vikten av att sänka skatterna på arbete de kommande åren, för att inte de tillfälliga bidrag som införts ska minska drivkraften att arbeta.

När det gäller minskning av mervärdesskatten finns det inte några konkreta förslag i budgeten. Osäkerheten hur en minskning skulle påverka inflationen gör sannolikt att regeringen avvaktar med sådana förslag.

Slutligen vad gäller den omdebatterade skatten på plastpåsar finns i dag inte något konkret förslag i budgeten men regeringen avser att för budgetpropositionen 2024 återkomma med ett förslag om att avskaffa eller kraftigt sänka skatten på plastbärkassar.

Se nedan för regeringens vårproposition, prop. 2022/23:100,i sin helhet.

https://www.regeringen.se/contentassets/c680069621fc482bb8703c89b2dcfbcc/2023-ars-ekonomiska-varproposition-prop.-202223100.pdf

‍

7 FEBRUARY 2023

Att tänka på inför inlämnandet av inkomstdeklaration för 2022 om du som privatperson handlat med kryptotillgångar under året. Här kommer lite tips och råd.

VILKA TRANSAKTIONER MÅSTE JAG DEKLARERA?

Varje avyttring av en kryptotillgång ska deklareras till Skatteverket. Med avyttring menas försäljning, byte och liknande överlåtelse av tillgångar. Det innefattar bland annat följande transaktioner:

• Växling från kryptovaluta till fiat (traditionell valuta)
• Byte/trade/swap av kryptovaluta mot annan kryptovaluta, exempelvis Bitcoin mot Ether
• Utlåning av kryptovaluta (s.k. lending)
• Betalning av vara eller tjänst i kryptovaluta, exempelvis köp av dator mot betalning i USDC
• Mintning eller köp/byte/försäljning av NFT mot NFT eller kryptovaluta

HUR BERÄKNAR JAG MIN BESKATTNINGSBARA VINST RESPEKTIVE FÖRLUST FÖR KRYPTOVALUTOR?

Vinsten/förlusten för en viss valuta beräknas för varje enskild transaktion som:

Försäljningspriset – omkostnadsbeloppet =vinst/förlust för den sålda valutan.

Omkostnadsbeloppet, d.v.s. inköpspriset, vid varje kapitalvinstberäkning ska för kryptovalutor beräknas enligt den s.k. genomsnittsmetoden. Detta innebär att om kryptovaluta köpts vid flera olika tillfällen, så ska det genomsnittliga inköpspriset per kryptovalutaslag räknas fram som omkostnadsbelopp.

Följande transaktioner är exempel på köp av kryptovaluta och ska påverka det genomsnittliga omkostnadsbeloppet:
• Växling från fiat (traditionell valuta) till kryptovaluta
• Byte/trade/swap av kryptovaluta mot annan kryptovaluta, exempelvis Bitcoin mot Ether
• Lån av kryptovaluta
• Försäljning av vara eller tjänst mot betalning i kryptovaluta, exempelvis försäljning av en cykel mot USDC
• Inkomst från proof of work, s.k. mining och staking rewards
• Inkomst från yield farming och liknande

HUR BERÄKNAR JAG MIN BESKATTNINGSBARA VINST RESPEKTIVE FÖRLUST FÖR NFT?

Vinsten/förlusten beräknas för varje enskild transaktion som:

Försäljningspriset – omkostnadsbeloppet = vinst/förlust för den sålda NFT:n.

Till skillnad från kryptovalutor ska omkostnadsbeloppet, d.v.s. inköpspriset, vid varje kapitalvinstberäkning beräknas var för sig. Någon genomsnittsberäkning ska alltså inte göras. Det är därför viktigt att du dokumenterar vart och ett av dina NFT-förvärv separat så att du lätt kan identifiera ditt omkostnadsbelopp för NFT:n när du sedan säljer den.

HUR DEKLARERAR JAG TRANSAKTIONERNA?

Skatteverket kräver att samtliga vinst- och förlusttransaktioner med kryptotillgångar under ett år ska deklareras. Skatteverket medger dock, vad gäller kryptovalutor, att vinst- och förlusttransaktioner summeras var för sig i respektive kryptovalutaslag och att dessa poster redovisas med sina totala belopp.
Redovisningen ska göras på blankett K4 avsnitt D.

HUR BESKATTAS VINSTER OCH FÅR JAG DRA AV MINA FÖRLUSTER?

Vinsttransaktioner tas upp till 100 % som kapitalinkomst medan förlusttransaktioner endast är avdragsgilla till 70 %. I deklarationen ska dock 100 % av vinsten och 100 % av förlusten tas upp i bilaga K4 avsnitt D. Skatteverket räknar sedan ut hur stor del av förlusten som är avdragsgill mot vinster. Det är därför viktigt när det gäller kryptovalutor att vinst- och förlusttransaktioner per kryptovalutaslag redovisas var för sig.

Om det totala skattemässiga resultatet (100 % av vinsterna – 70 % av förlusterna) medför en vinst beskattas vinsten med 30 %. Om resultatet medför en förlust får 30 % av förlustbeloppet, upp till 100 000 kr, kvittas mot skatt på andra inkomster. För förluster överstigande 100 000 kr får överskjutande del kvittas med 21 % mot skatt på andra inkomster.

BESKATTNING AV DERIVAT OCH LIKNANDE INSTRUMENT MED KRYPTOTILLGÅNGAR SOM UNDERLIGGANDE TILLGÅNGAR

Beskattningen av dessa typer av tillgångar kan vara mycket komplicerad och kan skilja sig åt beroende på hur instrumenten är uppbyggda. Om du handlat med denna typ av tillgångar råder vi dig att ta kontakt med en skattekonsult för en individuell bedömning av hur de aktuella instrumenten ska beskattas.

VIKTIGA DATUM

12 februari 2023 – Om din kvarskatt beräknas överstiga 30 000 kr behöver du göra en inbetalning av denna överskjutande kvarskatt till ditt skattekonto senast detta datum för att slippa kostnadsränta på skattebeloppet. De första 30 000 kr i kvarskatt ska vara inbetald senast 3 maj 2023 för att kostnadsränta inte ska beräknas på den delen av kvarskatten.

15 mars 2023 – Deklaration för inkomstår 2022 kan lämnas in

2 maj 2023 – Sista dag för att lämna in deklaration för inkomstår 2022

3 maj 2023 – Om din kvarskatt beräknas bli högst 30 000 kr behöver du göra en inbetalning av denna skatt till ditt skattekonto senast detta datum för att slippa kostnadsränta på skattebeloppet.

Även om deklaration för inkomstår 2022 kan lämnas in först den 15 mars 2023 rekommenderar vi dig dock att i god tid dessförinnan dokumentera och sammanställa ditt underlag för dina kryptotransaktioner.

Vi på preTAX har lång erfarenhet av skattefrågor kopplat till kryptotillgångar och har utvecklat effektiva verktyg för att sammanställa och beräkna resultatet på både historiska transaktioner för rättelser av tidigare år och transaktioner till årets deklaration. Kontakta oss gärna om du har några frågor gällande beskattning av dina transaktioner med kryptotillgångar.

‍

Äntligen beaktas EU-rätten vid kundförluster

Skatteverket ställer höga krav för att en säljare ska få minska utgående moms vid kundförluster. Som regel krävs att säljaren kan visa att kundförlusten är konstaterad, vilket enligt Skatteverket innebär att flera resultatlösa utmätningsförsök gjorts eller att en utredning av kronofogden visar att köparen helt saknar betalningsförmåga. Om köparen har gått i konkurs krävs att säljaren ska bevaka sin rätt i konkursen och säljaren får minska sin utgående moms när konkursen avslutats utan något utdelningsbart överskott. Varken åldern eller storleken på säljarens fordran någon betydelse vid Skatteverkets bedömning.

Kammarrätten i Stockholm har nyligen dömt av ett mål där en säljare hade en obetald fordran på en kund i konkurs. Såväl Skatteverket som förvaltningsrätten hade nekat säljaren minskning av den utgående momsen på grund av kundförlust.

Kammarrätten hänvisar till EU-domstolens praxis som anger att en minskning av den utgående momsen ska ske om det finns en rimlig sannolikhet för att den aktuella skulden inte kommer att betalas, även om det inte är bevisat att den är omöjlig att driva in. Målet återförvisades av andra skäl av domstolen för en förnyad prövning av Skatteverket.

Kommentar

Skattskyldiga ska endast fungera som uppbördsmän åt staten vid inbetalning av moms och moms ska som utgångspunkt inte vara en kostnad i en momspliktig verksamhet. Skatteverkets krav på att kundförlust ska vara konstaterad, dvs. att det inte finns någon möjlighet att få betalt från köparen, har därför uppfattats som mycket långtgående. Det gäller särskilt eftersom momslagen dessutom har en regel som anger att om betalning sker efter minskning av den utgående momsen ska momsen återläggas.

Exakt vad som avses med att den skattskyldige ska visa att det finns en ”rimlig sannolikhet” att fordran inte kommer att betalas är inte helt klart. Det kan dock konstateras att beviskravet är långt ifrån att kundförlusten ska vara konstaterad. Kammarrättens dom är därför mycket välkommen.
Kammarrätten i Stockholms mål nr. 477-22.

‍

24 JANUARY 2023

Regeringen kommer inom kort besluta om ett tilläggsdirektiv till kommittén som har i uppdrag att lämna förslag på förenklingar av de så kallade FÅAB/3:12-reglerna. Kommittén är tillsatt för att utreda hur dessa regler kan förenklas och har nu även fått i uppdrag att föreslå förändrade regler för att ytterligare främja entreprenörskap och underlätta ägarskiften, särskilt för små och medelstora företag.

Kommittén får bl.a. i uppdrag att:

• analysera på vilket sätt 3:12-reglerna, bl.a. utomståenderegeln och bestämmelsen om samma eller likartad verksamhet, kan förändras för att villkoren för små och medelstora företag ska förbättras, särskilt i fråga om deras möjlighet att växa, anställa och attrahera kapital,
• analysera på vilket sätt 3:12-reglerna kan förenklas så att ägarskiften, både mellan närstående och till personal, ska underlättas,
• lämna förslag till de ändringar av 3:12-reglerna som kommittén i övrigt anser är lämpliga att genomföra.
Uppdraget ska redovisas senast den 29 mars 2024.

Kommentar

Regeringen meddelade den 25 maj att en ny utredning skulle tillsättas i syfte att förenkla reglerna för utdelning och kapitalvinst på andelar i fåmansföretag. Den tidigare utredningen på området från 2016 fick precis som nu är fallet ett tilläggsdirektiv vars förslag inte gick igenom i Riksdagen varför förslaget lades ned och ett senare, mer begränsat förslag om generationsskifte kom istället att klubbas igenom. Till skillnad från 2016 års utredning så finns det idag en riksdagsmajoritet bakom tilläggsdirektiven. Det får därför förmodas att det kommande förslaget, när det väl presenteras, bör ha stora chanser att godkännas av Riskdagen. Högre schablonbelopp och samma skattesats på aktiva andelar i fåmansföretag som för passiva icke noterade andelar är sådana saker som bl.a. har tagits upp i utredningen. hoppas vidare på att det utvidgade utredningsuppdraget ifråga om samma och likartad verksamhet kommer att ge klarhet i vissa frågor som idag högst oklara samt att dessa regler förenklas och görs mer förutsebara.

‍

24 JANUARY 2023

Överenskommelse mellan EU-länderna om införande av en global minimibeskattning

EU:s medlemsstater har nu uppnått en överenskommelse om att införa en global minimibeskattning, s.k. pillar 2-beskattning. Reglerna är tänkta att träffa stora multinationella och inhemska koncerner med en sammanlagd årsomsättning på minst 750 miljoner euro och innebär att företag inom koncernen kommer att vara föremål för en effektiv skatt om minst 15 %, beräknad enligt särskilda beräkningsregler som tar sin utgångspunkt i IFRS-redovisning.

‍

24 JANUARY 2023

Internprissättning och vinstallokerings påverkan på beskattningsunderlaget för mervärdesskatt

Skatteverket anser att en inkomstskatterättslig justering som görs på grund av de särskilda reglerna om internprissättning mellan närstående företag och de särskilda reglerna om vinstallokering till fasta driftställen, under vissa omständigheter påverkar mervärdesskatten. Detta gäller när justeringen kan kopplas till en specifik eller till en grupp specifika omsättningar eller förvärv där mervärdesskatt har redovisats eller borde ha redovisats när transaktionen genomfördes.

Om det är en justering som innebär att säljaren får en ytterligare ersättning eller lämnar en prisnedsättning påverkar justeringen mervärdesskatten på så sätt att beskattningsunderlaget ska ökas eller minskas. Är det en prisnedsättning ska nedsättningen minska beskattningsunderlaget om parterna inte har avtalat om motsatsen.
För det fall justeringen kan kopplas till en specifik eller till en grupp specifika omsättningar eller förvärv, men justeringen inte kan ses som en ytterligare ersättning eller en prisnedsättning, kan justeringen ändå påverka mervärdesskatten eftersom justeringen kan vara en indikation på att det ursprungliga beskattningsunderlaget borde omvärderas.

Avdrag för kapitalförlust på en icke marknadsnoterad utländsk fordringsrätt

Kapitalförlust på en icke marknadsnoterad fordran i utländsk valuta ska enligt inkomstskattelagen dras av med 70 % i inkomstslaget kapital, medan en vinst ska tas upp till beskattning i sin helhet.

Skatteverket anser att den här skillnaden i behandlingen av vinst och förlust strider mot rätten till fri rörlighet av kapital enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, om förlusten beror på en valutakursförändring. Skatteverket anser därför att avdrag för en kapitalförlust hänförlig till en inte marknadsnoterad utländsk fordringsrätt ska göras i sin helhet, för den del av kapitalförlusten som beror på en förändring av valutakursen under innehavstiden. Eventuell övrig del av förlusten ska enligt Skatteverket dras av med 70 %.

I vilka situationer kan utgifter till annan part än långivaren räknas som ränteutgifter?

Som ränteutgift räknas en utgift som en låntagare har betalat till en långivare för att införskaffa kapital. Skatteverket anser att även utgifter till annan än långivaren kan utgöra ränteutgifter om det är fråga om utgifter som är nödvändiga för eller har ett nära samband med införskaffande av lånekapital.

Ska begränsat skattskyldig delägare i fåmansföretag fördela utdelning och kapitalvinst mellan inkomstslagen tjänst och kapital samt lämna blankett K10?
En begränsat skattskyldig person som får utdelning på kvalificerade andelar betalar kupongskatt på sådan utdelning. Någon fördelning ska inte göras mellan inkomstslagen tjänst och kapital. Blankett K10 behöver inte lämnas.

En begränsat skattskyldig person som säljer kvalificerade andelar inom den tioårsperiod som anges i 3 kap. 19 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, ska fördela eventuell kapitalvinst mellan inkomstslagen tjänst och kapital enligt reglerna i 57 kap. IL. Sparat gränsbelopp får beräknas för de år personen varit begränsat skattskyldig och eventuell lämnad utdelning ska i så fall beaktas. Blankett K10 ska då lämnas.

Ett svenskt företag är inte skyldigt att upprätta dokumentation avseende internprissättning för transaktioner med ett utländskt koncernföretags fasta driftställe i Sverige

Ett aktiebolag eller handelsbolag behöver inte upprätta dokumentation över internprissättning för transaktioner som är hänförliga till ett utländskt koncernföretags fasta driftställe i Sverige, för vilka detta är skattskyldigt här.

Proportionering av friskvårdsbidrag samt utgivande av naturaförmån på olika orter

En förutsättning för att en arbetsgivare ska kunna proportionera friskvårdsbidraget till sina anställda och samtidigt behålla skattefriheten är att samma villkor om proportionering gäller för alla anställda. Om arbetsgivaren bestämmer och direkt betalar för en friskvård (naturaförmån) eller exempelvis erbjuder tillgång till gym på arbetsplatsen, måste arbetsgivaren erbjuda förmånen till alla anställda. Om det finns anställda på olika orter och förutsättningarna varierar, exempelvis gym på arbetsplatsen på en av orterna, måste de anställda på orterna som inte har tillgång till gym på arbetsplatsen, få ett årskort på ett gym för att få tillgång till motsvarande motion.

‍

24 JANUARY 2023

Bibehållet reseavdrag med vissa förstärkningar för arbetsresor, tjänsteresor och hemresor

I propositionen föreslås att reseavdraget i sin nuvarande form ska behållas. Det innebär att den nya modellen för skattelättnad för arbetsresor som skulle trätt i kraft vid årsskiftet 2022/2023 inte införs. De beslutade reglerna om att arbetsplatsens adress ska anges i arbetsgivardeklarationen och i förekommande fall i kontrolluppgift, föreslås dock fortfarande träda i kraft.

Det belopp som enligt nuvarande regler får dras av för kostnader för arbetsresor med egen bil föreslås höjas till 2 kronor och 50 öre per kilometer. Avdraget för drivmedel vid arbetsresor med förmånsbil föreslås höjas till 1 krona och 20 öre per kilometer med undantag för förmånsbilar som helt drivs med elektricitet för vilka rätten till avdrag även fortsatt föreslås uppgå till 95 öre per kilometer.

Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2023.

Tillfälligt sänkt skatt på drivmedel och sänkt skatt på bränslen i viss värmeproduktion

I propositionen föreslås att energiskatten på bensin och diesel tillfälligt ska sänkas samt att beskattningen av bränsle inom viss värmeproduktion ska förändras.

Lagändringarna träder i kraft den 13 februari 2023.

En tillfällig skatt på extraordinära vinster för vissa företag under 2023

Europeiska unionens råd enades den 30 september 2022 om en rad åtgärder för att bemöta de höga energipriserna. Åtgärderna infördes genom rådets förordning (EU) 2022/1854 av den 6 oktober 2022 om en krisintervention för att komma till rätta med de höga energipriserna. En av åtgärderna i EU-förordningen är ett tillfälligt s.k. solidaritetsbidrag som ska betalas av vissa företag inom sektorn för fossila bränslen. Solidaritetsbidraget ska tillämpas av medlemsstaterna om inte andra motsvarande nationella åtgärder har införts senast den 31 december 2022.

I denna proposition lämnas förslag om införande av en tillfällig skatt på extraordinära vinster för vissa företag som motsvarar reglerna om ett solidaritetsbidrag enligt EU-förordningen. Förslaget gäller för företag vars nettoomsättning under beskattningsåret 2023 till minst 75 % är hänförlig till verksamhet inom sektorn för fossila bränslen. Den tillfälliga skatten tas ut på den del av företagens skattemässiga överskott år 2023 som överstiger 120 % av det genomsnittliga skattemässiga resultatet för åren 2018 – 2021. Den tillfälliga skatten uppgår till 33 % och tas ut utöver den ordinarie bolagsskatten om 20,6 %.

De nya bestämmelserna trädde i kraft den 1 januari 2023 och tillämpas på det beskattningsår som påbörjas närmast efter den 31 december 2022.

Tillfällig skattefrihet för förmån av laddel på arbetsplatsen

I promemorian föreslås en tillfällig skattefrihet för förmån av elektricitet för laddning av vissa fordon. Under förutsättning att laddningen sker vid en laddningspunkt eller ett eluttag som tillhandahålls av arbetsgivaren i anslutning till arbetsplatsen ska laddning av personbil klass I, lätt lastbil, motorcykel, moped och cykel kunna ske utan att den anställde förmånsbeskattas för elförbrukningen.

Förslaget syftar till att underlätta omställningen till en fossilfri fordonsflotta och gynna arbetsresor med laddbara fordon framför andra, mindre hållbara, alternativ. Förslaget förväntas också minska den administrativa börda för både arbetsgivare och anställda som redovisning av denna förmån i dag är förenad med.

De tillfälliga bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 2023 och tillämpas på förmåner som tillhandahålls efter ikraftträdandet. Bestämmelserna föreslås upphöra att gälla vid utgången av juni 2026.

Stämpelskatt vid förvärv av fast egendom och tomträtter som görs vid delning av aktiebolag genom separation

I promemorian föreslås att stämpelskatt ska tas ut vid förvärv av fast egendom eller tomträtter som görs genom den nya bolagsrättsliga delningsformen ”delning genom separation”.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 31 januari 2023 och tillämpas i fråga om stämpelskattelagen, på förvärv som görs efter den 30 januari 2023, och i fråga om kupongskattelagen, på utbetalning av delningsvederlag till aktieägare som görs efter den 30 januari 2023.

Tillfällig skatt på vissa elproducenters överintäkter

Europeiska unionens råd enades den 30 september 2022 om en rad förslag som införs genom förordningen (EU) 2022/1854 av den 6 oktober 2022 om en krisintervention för att komma till rätta med de höga energipriserna. En av åtgärderna i EU-förordningen gäller ett tillfälligt tak för marknadsintäkter. I denna promemoria finns förslag om införandet av en tillfällig skatt på vissa elproducenters övervinster som motsvarar reglerna om ett tak för marknadsintäkter enligt EU-förordningen.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 mars 2023.

Nedsättningen av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling – höjt tak för avdraget

I promemorian föreslås att nedsättningen av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling förstärks. Det högsta sammanlagda avdraget från arbetsgivaravgifterna som får göras för samtliga personer som arbetar med forskning eller utveckling hos den avgiftsskyldige höjs från 600 000 kr till 1,5 miljoner kr per månad. Det medför att taket för nedsättningen av den allmänna löneavgiften för personer som arbetar med forskning eller utveckling höjs i motsvarande mån.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2023 och tillämpas på ersättning som utges efter den 30 juni 2023.

Höjd mervärdesskatt på vissa reparationer

I propositionen föreslås att mervärdesskatten för reparationer och cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne höjs från 6 % till 12 %.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 april 2023.

‍

24 JANUARY 2023

Personaloptioner, uttagsbeskattning

Skatterättsnämndens förhandsbesked den 7 november 2022, 54-22/D

Ett bolag som har utfärdat personaloptioner enligt 11a kap. inkomstskattelagen och avser att låta förvärvet av aktierna ske via teckningsoptioner ska inte uttagsbeskattas för överföring av teckningsoptioner till optionshavarna. Om bolaget låter teckningsoptionerna löpa ut utan att de nyttjas ska inte heller någon uttagsbeskattning ske. Förhandsbeskedet har överklagats av Skatteverket.

Kommentar:

Mottagande av personaloptioner som omfattas av reglerna i 11a kap. inkomstskattelagen medför ingen förmånsbeskattning för mottagaren. Utgiften för personaloptionerna får inte heller dras av som kostnad för det utgivande företaget. Det faktum att en anställds förvärv av aktier i ett företag har skett genom användande av teckningsoptioner som bolaget emitterat har enligt praxis från Högsta förvaltningsdomstolen inte förhindrat att personaloptionen kunnat omfattas av reglerna i 11a kap. inkomstskattelagen.

Det som nu var föremål för prövning är en ev. uttagsbeskattningssituation för bolaget som ger ut teckningsoptionerna. Skatterättsnämndens bedömning att överföringen av teckningsoptionerna från bolaget till optionsinnehavarna inte ska medföra uttagsbeskattning hos bolaget är rimlig då någon förmånsbeskattning för mottagaren av aktierna inte blir aktuell. Därtill skulle reglerna om kvalificerade personaloptioner i 11a kap. inkomstskattelagen bli svåra att tillämpa för de företag som reglerna riktar sig till, nämligen onoterade mindre företag. Detta eftersom den aktiebolagsrättsliga regleringen inte tillåter sådana företag att säkra den framtida leveransen av aktier till optionsinnehavaren genom att inneha egna aktier.

Även Skatterättsnämndens bedömning att en underlåtelse att utnyttja teckningsoptioner inte bör medföra uttagsbeskattning för bolaget framstår som rimlig då förfarandet inte medför att bolagets ekonomiska ställning förändras eller att någon annan berikas genom förfarandet.

‍

24 JANUARY 2023

Fåmansföretag, utomståenderegeln

HFD 2022 ref. 43

För att motverka att förvärvsinkomster omvandlas till kapitalinkomster i företag med ett fåtal delägare finns särskilda bestämmelser om fåmansföretag i 57 kap. inkomstskattelagen. För s.k. kvalificerade andelar i sådana företag gäller att utdelning och kapitalvinst i vissa fall och i viss omfattning ska tas upp i inkomstslaget tjänst. En andel är kvalificerad bl.a. om delägaren är verksam i betydande omfattning i företaget.

Om andra personer än de som äger kvalificerade andelar i företaget, s.k. utomstående ägare, i betydande omfattning äger andelar i företaget och har rätt till utdelning, ska andelarna i företaget anses kvalificerade bara om det finns särskilda skäl (utomståenderegeln). Bakgrunden till denna bestämmelse är att i sådana fall saknas ofta skäl för de verksamma aktieägarna att omvandla arbetsinkomst till kapitalinkomst och därigenom minska skatten, eftersom dessa aktieägare i så fall också måste avstå en del av arbetsinkomsten till de utomstående ägarna.

Högsta förvaltningsdomstolen har i ett överklagat förhandsbesked förklarat att utomståenderegeln inte varit tillämplig i ett fall där sökanden inte ägt fåmansföretaget under hela den föregående femårsperioden.

Kommentar

Domen ligger i linje med tidigare praxis från Högsta förvaltningsdomstolen. Domen är dock intressant då sökandenas ägande i fåmansföretaget endast avbrutits under ca en månad och Högsta förvaltningsdomstolen konstaterar att sökandena inte gett någon förklaring till detta tillfälliga avbrott av ägandet. Domstolen öppnar därmed upp för att en förklaring från sökandena till det tillfälliga avbrottet hade kunnat medföra att utomståenderegeln likväl varit tillämplig.

Avdrag för ränteutgifter enligt de nya riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna

HFD mål nr 3660-22

I ett överklagat förhandsbesked ansåg Högsta förvaltningsdomstolen att det med stöd av de s.k. riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna i 24 kap. 18 – 19 §§ inkomstskattelagen inte var möjligt att neka avdrag för ränteutgifter hänförliga till skuld till ett företag i intressegemenskap när skulden är hänförlig till förärv av en delägarrätt från ett annat företag i intressegemenskapen.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att långivaren hörde hemma i ett EU-land och att det inte framgick annat av förutsättningarna i det överklagade förhandsbeskedet än att långivaren var den som faktiskt hade rätt till den betalda räntan. Inte heller framstod det som att skuldförhållandet tillskapats uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen skulle få en väsentlig skatteförmån. Avdrag för ränteutgifterna kunde därmed inte nekas med stöd av 24 kap. 18 § inkomstskattelagen.

Det interna förvärvet av delägarrätterna som gett upphov till skuldförhållandet utgjorde ett led i en större omstrukturering inom intressegemenskapen som föranletts av ett externt förvärv av delägarrätter i andra företag och därigenom utgjorde det interna förvärvet ett led i en större omstrukturering av intressegemenskapen. Högsta Förvaltningsdomstolen ansåg mot bakgrund av detta att det interna förvärvet av delägarrätter väsentligen betingats av affärsmässiga skäl och avdrag för ränteutgifterna skulle därmed inte heller nekas med stöd av 24 kap. 19 § inkomstskattelagen. Detta trots att det förflutit flera år sedan de externa förvärven genomförts.

Kommentar

Domen belyser hur bedömningen ska göras enligt de nya riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna som infördes år 2019, om ett internt förvärv av delägarrätter föranletts av väsentligen affärsmässiga skäl. Av domen framgår att bedömningen nu är generösare än enligt de gamla reglerna, där såväl skuldförhållandet som förvärvet skulle vara huvudsakligen affärsmässigt motiverat. Bakgrunden till denna generösare utformning av de riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna är införandet av de generella ränteavdragsbegränsningsreglerna som är tillämpliga på samtliga ränteutgifter. De riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna är därmed numera endast tänkta att träffa rena missbruksfall av reglerna.

Beskattning av syntetiska optioner förvärvade genom anställning

HFD Mål nr 6234-21

Högsta förvaltningsdomstolen har bedömt att syntetiska optioner som anställd förvärvat mot marknadsmässig ersättning skulle behandlas som värdepapper vid beskattningen. Beskattningen av värdeförändringen efter förvärvet skulle därmed ske i inkomstslaget kapital och inte i inkomstslaget tjänst.

Högsta Förvaltningsdomstolen konstaterade att utställaren av de syntetiska optionerna (moderbolaget till företaget som sökanden var anställd i) visserligen hade rätt att påkalla återköp av optionerna om sökanden skulle avsluta sin anställning. Återköpet skulle dock i så fall ske till en marknadsmässig ersättning och om återköpet uteblev så ledde inte detta till att optionerna förföll. Mot denna bakgrund ansåg Högsta Förvaltningsdomstolen att de syntetiska optionerna skulle behandlas som värdepapper vid beskattningen.

Kommentar

Domen är välkommen och ligger i linje med behandlingen av köpoptioner. Domen ger därmed ytterligare klarhet i ett annars snårigt område.

‍

4 OCTOBER 2021

Regeringen presenterade den 20 sept sin budget för 2022. Vi presenterar nedan en sammanfattning av regeringens förslag på skatteområdet.
Skatt på arbetsinkomster

FÖRSTÄRKT SKATTEREDUKTION FÖR FÖRVÄRVSINKOMSTER

Skattereduktionen för förvärvsinkomster såsom lön, pension och socialförsäkringsförmåner förstärks med 1 320 kr och ska som huvudregel uppgå till 2 820 kronor per person och år.

För personer som har en fastställd förvärvsinkomst mellan 65 000 kronor och 265 000 kronor ska skattereduktionen dock i stället uppgå till 1,41 procent av skillnaden mellan den fastställda förvärvsinkomsten och 65 000 kronor, alltså som minst 0 kr och som mest 2 820 kr.

Förslaget ska träda i kraft från den 1 januari 2022.

FÖRSTÄRKT SKATTEREDUKTION FÖR SJUK- OCH AKTIVITETSERSÄTTNING

Skattereduktionen för personer med sjukersättning och aktivitetsersättning förstärks så att skillnaden i beskattning av sådan ersättning och av arbetsinkomster försvinner.

Enligt Regeringen innebär förslaget att personer med sjukersättning och aktivitetsersättning får en skattesänkning på i genomsnitt ca 10 000 kronor per år.

Förslaget ska träda i kraft den 1 januari 2022.

SKATTEREDUKTION FÖR AVGIFT TILL ARBETSLÖSHETSKASSA

Skattereduktion för avgift till a-kassa införs. Skattelättnaden förslås uppgå till 25 procent av den avgift som betalats under året vilket för de flesta a-kassor motsvarar ungefär 400 kr.

Förslaget ska träda i kraft den 1 juli 2022.

SKATTELÄTTNAD FÖR CYKELFÖRMÅN

En skattelättnad för cykelförmån som arbetsgivaren tillhandahåller till sina anställda införs. Skattelättnaden innebär att ett förmånsvärde upp till 3 000 kr per år inte beskattas.

Förslaget ska träda i kraft den 1 januari 2022.

ÄNDRAD NEDSÄTTNING AV FÖRMÅNSVÄRDET FÖR MILJÖANPASSADE BILAR

Regeringen förslår att dagens nedsättning av förmånsvärdet för miljöanpassade bilar ändras till en fast schablonmässig nedsättning som utgår från bilens miljöteknik. Enligt förslaget bör den nya schablonen baseras på den genomsnittliga nedsättning som görs idag för respektive fordonstyp, dock som högst 50 % av bilens nybilspris.
Förslaget omfattar endast elbilar, laddhybridbilar, gasbilar och vätgasbilar. Elhybridbilar och etanol-drivna bilar föreslås alltså inte längre omfattas av nedsättningen.

Enligt Regeringen väntas ändringen inte medföra någon nämnvärd ändring av de totala skatteintäkterna vilket indikerar att effekten på förmånsberäkningen blir relativt neutral jämfört med idag.

Förslaget ska träda i kraft den 1 juli 2022 och gälla för bilar som blir skattepliktiga enligt vägtrafikskattelagen från och med ikraftträdandet.

FÖRENKLADE REGLER OM TJÄNSTESTÄLLE OCH SKATTEFRI ERSÄTTNING VID TILLFÄLLIGA ANSTÄLLNINGAR OCH UPPDRAG

Regeringen föreslår att reglerna om tjänsteställe och skattefri ersättning vid tillfälliga anställningar och uppdrag  ska förenklas. Det handlar bl.a. om att tillfälliga anställningar och uppdrag på annan ort i vissa fall ska jämställas med tjänsteresor när det gäller möjligheten att göra avdrag för ökade levnadskostnader.

Förslaget ska träda i kraft den 1 januari 2022.

UTVIDGNING AV REGLERNA OM LÄTTNAD I BESKATTNINGEN AV PERSONALOPTIONER I VISSA FALL

Reglerna om lättnad i beskattningen av personaloptioner utvidgas till att gälla för företag där medelantalet anställda och delägare som arbetar i företaget är lägre än 150, i stället för som nu 50, och med en nettoomsättning eller balansomslutning som upp-går till högst 280 miljoner kronor, i stället för som nu 80 miljoner kronor. Vidare ska styrelseledamöter och styrelsesuppleanter omfattas av reglerna även om de inte är anställda i företaget.

 
Det praktiska handhavandet kring nyttjandet av personaloptioner ska även förenklas på så sätt att en personaloption ska kunna nyttjas för förvärv av antingen en andel eller av en teckningsoption som ger rätt att förvärva en andel. Slutligen bör också en personaloption kunna ges ut av ett företag och ge rätt till ett framtida förvärv av en andel eller en teckningsoption i ett annat företag inom samma koncern.

Förslaget ska träda i kraft den 1 januari 2022.

FÖRSTÄRKT NEDSÄTTNING AV ARBETSGIVARAVGIFTER FÖR 19-23 ÅRINGAR UNDER JUNI-AUGUSTI 2022

Den pågående tillfälliga nedsättningen av arbetsgivaravgifter för personer som vid årets ingång har fyllt 18 men inte 23 år förstärks under juni, juli och augusti 2022. Förstärkningen av nedsättningen innebär att för ersättning som utges under dessa månader ska bara ålderspensionsavgiften på 10,21 procent betalas.

Förslaget ska träda i kraft den 1 juni 2022.

Skatt på kapital

SKATTEFRI UTHYRNING AV PERSONLIGA TILLGÅNGAR

Regeringen föreslår att det ska införas en skattefrihet för uthyrning av personliga tillgångar i så mån att fysiska personer som hyr ut personliga tillgångar får göra ett avdrag från nettointäkten med 20 000 kronor vid beskattningen.

Förslaget ska träda i kraft den 1 januari 2022.

NY KÄLLSKATT PÅ UTDELNINGAR TILL UTLÄNDSKA PERSONER

Regeringen avser att upphäva kupongskattelagen och införa en ny lag om källskatt på utdelning. Skatten ska benämnas källskatt på utdelning och liksom i dag ska skattesatsen som utgångspunkt vara 30 procent på utdelningen.

Förslaget ska i vissa delar träda i kraft den 1 juli 2023 och i övrigt den 1 januari 2024.

Företagsbeskattning

BEGRÄNSNING AV AVDRAGSRÄTTEN FÖR UNDERSKOTT FRÅN TIDIGARE ÅR

Regeringen aviserade redan i juni 2021 en s.k. stopplagstiftning avseende möjligheten att utnyttja tidigare års underskott efter en ägarförändring. Regeringen gå nu vidare med förslaget som innebär att underskotten upphör om de med hänsyn till omständigheterna kan antas ha utgjort det övervägande skälet till att ägarförändringen har skett.

Förslaget ska träda i kraft den 1 maj 2022 men tillämpas genom stopplagstiftning från den 11 juni 2021.

Mervärdesskatt och punktskatter

MERVÄRDESSKATTEUNDANTAG FÖR VISSA INKÖP AV EU-ORGAN MED ANLEDNING AV COVID-19

Det ska införas undantag från och i vissa fall rätt till återbetalning av mervärdesskatt vid inköp av varor och tjänster som görs av EU-organ i syfte att hantera covid-19. Förslaget är tänkt att implementera EU:s direktiv om tillfälliga undantag för import och vissa leveranser, med anledning av covid-19-pandemin i svensk lagstiftning.
Förslaget ska träda i kraft den 1 januari 2022 men tillämpas från och med den 1 januari 2021.

HÖJD OMSÄTTNINGSGRÄNS FÖR MERVÄRDESSKATT

Omsättningsgränsen för befrielse från mervärdesskatt höjs från 30 000 kronor till 80 000 kronor per beskattningsår.

Det kommande förslaget ska träda i kraft den 1 juli 2022.

YTTERLIGARE SÄNKT MERVÄRDESSKATT PÅ VISSA REPARATIONER

Mervärdesskatten på reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne sänks från 12 procent till 6 procent.

Förslaget ska träda i kraft den 1 juli 2022.

SKÄRPT MILJÖSTYRNING I BONUS-MALUS-SYSTEMET

Miljöstyrningen i bonus-malus-systemet som syftar till att öka andelen miljöanpassade lätta fordon i nybilsförsäljningen ska skärpas. Enligt förslaget ska skatten på nya lätta bensin- och dieselfordon höjas och miljöbonusen för bilar med nybilspris över 700 000 kr slopas helt. Regeringen föreslår även att miljöbonusen generellt ska börja fasas ut med start 2023.

Förslaget ska träda i kraft den 1 juni 2022.

BNP-INDEXERING AV AVFALLSFÖRBRÄNNINGSSKATTEN OCH SKATTEN PÅ KEMIKALIER I VISS ELEKTRONIK

Skatten på avfallsförbränning och skatten på kemikalier i viss elektronik ska räknas om med beaktande av bruttonationalprodukten genom ett tillägg med två procentenheter till KPI-utvecklingen utöver dagens omräkning baserad på konsumentprisindex (KPI).

Förslaget ska träda i kraft senast den 1 november 2022 för att kunna tillämpas från och med den 1 januari 2023.

AVSKAFFAD REKLAMSKATT

Reklamskatten avskaffas från och med den 1 januari 2022.

HÖJD SKATT PÅ ALKOHOL OCH TOBAK

Regeringen aviserar att alkoholskatten och tobaksskatten ska höjas från och med den 1 januari 2024. Regeringen avser att återkomma med ett mer preciserat förslag.  

Övriga skattefrågor

AVBETALNINGSPLAN FÖR TILLFÄLLIGA ANSTÅND MED SKATTEINBETALNINGAR

Det bör införas en möjlighet till avbetalningsplan för tillfälliga anstånd med skatteinbetalningar. En sådan åtgärd skulle innebära att företag kan ges ytterligare tid att återfå en mer normal lönsamhet innan de skatter och avgifter som anstånden avser ska vara helt betalda.

Förslaget innebär att återbetalningstidpunkten för befintliga anstånd förlängs med 15 månader under förutsättning att en avbetalningsplan hålls. Många bolag som sökte anstånd i pandemins början fick ursprungligen 12 månaders anstånd vilket sedan förlängdes ytterligare 12 månader. Det är dessa anstånd, som för många bolag löper ut i mars/april 2022, som nu kan förlängas ytterligare.

Regeringen avser att under 2021 återkomma till riksdagen med ett förslag som ska träda i kraft före månadsskiftet mars/april 2022.

Kontakta oss gärna för ytterligare information

‍

3 MARCH 2021

EU och Storbritannien har nått en överenskommelse som reglerar socialförsäkringsfrågor mellan Storbritannien och EU:s medlemsländer i och med Brexit. Överenskommelsen kommer gälla från och med den 1 januari 2021.

Den nya överenskommelsen innebär att personer (arbetstagare och enskilda näringsidkare) som flyttar mellan EU och Storbritannien även fortsättningsvis kommer att betala sociala avgifter i ett land åt gången. Som huvudregel gäller att sociala avgifter ska betalas i det land där arbetet utförs.

För personer som flyttat mellan Sverige och Storbritannien för bosättning, arbete eller studier före den 1 januari 2021, gäller fortsättningsvis utträdesavtalet mellan EU och Storbritannien. För dessa personer förblir många delar av socialförsäkringen oförändrad, även från och med den 1 januari 2021.

UTSÄNDNING

Reglerna för utsända arbetstagare gäller för personer som sänds ut av sin arbetsgivare för att arbeta i Storbritannien eller ett EU-land. En arbetstagare som tillfälligt sänds ut av sin arbetsgivare för att utföra arbete i en annan stat kan ansöka om att fortsättningsvis omfattas av socialförsäkringen i det land i vilket denne är socialförsäkrad (hemlandet). Detta förutsätter att utsändningen inte pågår längre än 24 månader och att arbetstagaren inte sänds ut för att ersätta någon annan utsänd arbetstagare. Till skillnad från det gamla avtalet kan inte denna 24-månadersperiod förlängas även om utsändningen pågår en längre tid än 24 månader.

PERSONER SOM ARBETAR I FLERA LÄNDER

Den nya överenskommelsen omfattar, liksom tidigare, även situationer där en EU-medborgare eller en brittisk medborgare arbetar i flera länder samtidigt. Det innebär att en person som arbetar i minst ett annat land samtidigt kommer att omfattas av socialförsäkringen i hemlandet om denne utför en betydande del av sitt arbete där. Om personen inte utför en betydande andel av sitt arbete i bosättningslandet kommer personen i stället att omfattas av socialförsäkringen i landet där arbetsgivaren är belägen.

A1-INTYG

Ett A1-intyg som utfärdats och beviljats före den 1 januari 2021 kommer att vara giltigt under hela intygsperioden trots Brexit. Det gäller både för den som är utsänd och den som arbetar samtidigt i två eller flera länder. För att intyget ska vara giltigt ska arbetsförhållandena vara oförändrade.

EUROPEISKT SJUKFÖRSÄKRINGSKORT

Det europeiska sjukförsäkringskortet kommer att vara giltigt även efter Brexit om en person besöker Storbritannien som turist eller för arbete. Det är dock viktigt att komplettera med en privat reseförsäkring eftersom det europeiska sjukförsäkringskortet inte kompenserar kostnaderna för till exempel hemresor eller ambulansflyg.

KOMMENTAR

Överenskommelsen är efterlängtad eftersom den underlättar och klargör vad som faktiskt kommer att gälla för socialförsäkringstillhörigheten efter Brexit. Än så länge är informationen knapphändig. Vi uppdaterar efterhand när mer information blir tillgänglig. Kontakta oss gärna om du har frågor gällande socialförsäkringen i anledning av Brexit.

‍

25 FEBRUARY 2021

KORTTIDSPERMITTERING PÅ 80 PROCENT KVAR TILL OCH MED APRIL

Regeringen vill förlänga möjligheten för företag att använda korttidspermittering upp till 80 procent i ytterligare en månad. Under förlängningen ska staten fortsatt stå för 75 procent av kostnaderna.
Vid en korttidspermittering på 80 procent där staten står för 75 procent av kostnaderna behåller den anställda 88 procent av den ordinarie lönen samtidigt som arbetsgivarens lönekostnad minskar med 72 procent.

Förslaget föreslås träda i kraft den 29 mars 2021.

FÖRLÄNGNING AV SLOPAD FÖRMÅNSBESKATTNING FÖR PARKERING OCH GÅVOR TILL ANSTÄLLDA

Den tillfälliga skattefriheten för förmån av fri parkering i anslutning till arbetsplatsen ska fortsatt gälla. Skattefriheten ska gälla retroaktivt från 1 januari 2021 och omfattar alla yrkesgrupper och i hela landet.

Även den slopade möjligheten för arbetsgivare att skattefritt ge gåvor till sina anställda upp till ett värde på 2 000 kr per anställd förlängs. Skattefriheten ska gälla utöver den möjlighet att lämna skattefria gåvor som redan finns i dag och ska gälla gåvor som lämnas från och med 1 januari 2021.
Båda skattelättnaderna kommer att gälla hela beskattningsåret, dvs. till utgången av 2021.
Förslaget har skickats på remiss till den 12 mars 2021.

MÖJLIGHET TILL ANSTÅND MED SKATTEINBETALNINGAR MED YTTERLIGARE EN MÅNAD

Möjligheten för företag som är i behov av en tillfällig likviditetsförstärkning att skjuta upp sina skatteinbetalningar utvidgas än en gång. I dag får anstånd med inbetalning av avdragen preliminär skatt och arbetsgivaravgifter beviljas för högst sex redovisningsperioder. Nytt är att anstånd för sådana skatter och avgifter föreslås kunna beviljas för ytterligare en redovisningsperiod.

Det föreslås även att anstånd ska kunna beviljas för redovisningsperioder som infaller under januari 2021. Detta gäller för avdragen preliminär skatt och arbetsgivaravgifter samt mervärdesskatt som redovisas månadsvis. Möjligheter att beviljas anstånd retroaktivt ligger kvar.

Även anståndsavgiften föreslås sänkas. Enligt gällande regler tas en avgift ut med 0,2 procent på beviljat anståndsbelopp per kalendermånad från och med månaden efter att anstånd beviljas. Det föreslås att anståndsavgiften ska sänkas till 0,1 procent för anstånd som beviljats efter den 5 februari 2021.
Förslaget skickas ut på remiss till den 5 mars 2021. Förslagen föreslås träda i kraft den 26 april 2021.

OMSTÄLLNINGSSTÖD FÖRSTÄRKS

Omställningsstödet för små företag föreslås förstärkas. Det förstärkta omställningsstödet innebär att de företag som har rätt till stöd kommer att få ersättning med upp till 90 procent av sina fasta kostnader under perioderna november-december och januari-februari. Stödet på den förstärkta nivån om 90 procent kan användas av små företag som har färre än 50 anställda och som inte har en balansomslutning eller omsättning som överstiger ca. 100 miljoner kronor per år.

För perioden augusti-oktober gäller en subventionsgrad på 75 procent för små företag. För större företag är subventionsgraden fortsatt 70 procent.
Regeringen har föreslagit ytterligare en förlängning av omställningsstödet för mars och april 2021 som ska utgöra varsin stödperiod. Stödet måste emellertid godkännas av EU-kommissionen före ikraftträdandet.

IKRAFTTRÄDANDE AV NEDSTÄNGNINGSSTÖD

Regeringen föreslår att företag som inte kan bedriva sin verksamhet till följd av beslut om nedstängning inom ramen för den nya pandemilagen ska kunna få ekonomiskt stöd för att täcka sina fasta kostnader under nedstängningen. Stödet är utformat på ett liknande sätt som omställningsstödet, men är mer generöst.

Stödet är riktat till företag som på grund av nedstängning, som meddelats med stöd av pandemilagen, tappat minst 30 procent av sin omsättning. Omsättningstappets storlek avgör hur stort stöd företaget har rätt till. Genom stödet ska företag som tappat all sin omsättning under en period på grund av nedstängningen kunna få 100 procent av sina fasta kostnader ersatta, upp till ett tak på 75 miljoner kronor per företag och månad.

Förslaget kan träda i kraft först när EU-kommissionen godkänt det. Stödet kommer att kunna tillämpas retroaktivt.

‍

4 FEBRUARY 2021

På grund av den fortsatta COVID-19 pandemin förlänger Skatteverket de lättnader gällande återbetalning av moms vid kundförlust som infördes under våren 2020. Även kundförluster på fakturor utställda under 2021 kommer att påverkas av dessa lättnader.

De förutsättningar som säljaren ska kunna uppvisa för att en kundförlust kan anses sannolik är, utöver den förlängda perioden, oförändrade från det tidigare ställningstagandet:

·         Köparen är en beskattningsbar person.
·         Fakturan har utfärdats under perioden 1 februari 2020 - 31 december 2021.
·         Det har gått minst 3 månader sedan fordran förföll till betalning.
·         En skriftlig betalningspåminnelse har skickats ut.
·         Säljaren och köparen är inte i intressegemenskap.

‍

9 DECEMBER 2020

Sammanfattning

Regeringen går vidare med förslag som aviserades i budgetpropositionen för 2021, vilket innebär att det införs en tillfällig skattereduktion för investeringar i maskiner och andra inventarier. Skattereduktionen innebär att lägre inkomstskatt betalas genom en skattereduktion som motsvarar 3,9 procent av anskaffningsvärdet på inventarierna. Skattereduktionen omfattar enbart inventarier som köps under 2021.

Vilka inventarier omfattas av de föreslagna reglerna

De inventarier som omfattas av skattereduktionen måste dels skattemässigt behandlas som inventarier, dels dras av genom årligt värdeminskningsavdrag oavsett vilken metod som används samt förvärvats genom köp, byte eller genom egentillverkning. Detta innebär att bla korttidsinventarier eller inventarier som får dras av omedelbart inte omfattas av reglerna. Detsamma gäller inventarier som förvärvats genom arv eller gåva.
Det kan noteras att även byggnads- och markinventarier omfattas av skattereduktion.

Vem kan utnyttja reglerna

Alla fysiska och juridiska personer med inkomst av näringsverksamhet samt delägare i handelsbolag har rätt till skattereduktionen. Detsamma gäller utländska juridiska personer och fysiska personer som är begränsat skattskyldiga om de bedriver näringsverksamhet från fast driftställe i Sverige.

Under vilken tid ska investeringarna skett

Ett företag som har kalenderår som beskattningsår kan ta del av skattereduktionen under det räkenskapsår som inleds 1 januari 2022. Skattereduktionen kommer att kunna begäras i inkomstdeklarationen för det beskattningsåret. Om inte hela skattereduktionen kan användas det beskattningsåret kan skattereduktion för den återstående delen begäras beskattningsåret därpå.

Särskilda begränsningar

Det finns några grundläggande krav:
Underlaget för skattereduktion omfattar endast inventarier som fortfarande tillhör näringsverksamheten vid utgången av det första beskattningsår som skattereduktionen kan begäras.

I underlaget för skattereduktion ska inte räknas in utgifter för inventarier som har anskaffats från någon inom samma intressegemenskap och som hos denne har använts för stadigvarande bruk. Om inventarier i övriga fall anskaffats från någon inom samma intressegemenskap ska värdet som läggs till underlaget högst få uppgå till inventariernas marknadsvärde vid förvärvet. Vidare ska inte utgifter för anskaffningar ingå i underlaget, om inventarierna efter förvärvet fortfarande används i samma näringsverksamhet som tidigare eller i näringsverksamhet som bedrivs av någon inom samma intressegemenskap.

Deklaration

Uppgifter ska lämnas i inkomstdeklarationen om underlaget för skattereduktionen. Om sedan hela eller delar av underlaget för skattereduktion inte kunnat utnyttjas det första beskattningsåret, får skattereduktion för det återstående underlaget göras det efterföljande beskattningsåret.

Kommentar

Det är vår uppfattning att förslaget har Riksdagens stöd och kommer att antas före årsskiftet.
Reglerna är välkomna i en tid då många inte har haft möjlighet att investera för framtiden utan kämpar för att överleva. Det är nu viktigt att inför årsskiftet ta ställning till om när inköp ska ske för att dra nytta av de nya reglerna. Vidare omfattas även kommersiella fastigheter avseende byggnads- och markinventarier vilket sätter ytterligare fokus på klassificeringen i redovisningen.

Eftersom anskaffning måste ske under kalenderåret 2021, helt oberoende bolagets räkenskapsår, är det viktigt att leverans har skett under kalenderåret för att skattereduktion överhuvudtaget ska komma ifråga.

Kontakta oss gärna för ytterligare information

‍

Justering av de nya skattereglerna för företagssektorn

Den 1 januari 2019 infördes nya skatteregler för företagssektorn. De nya reglerna innebär bland annat en generell begränsning för företags ränteavdrag med en särskild koncernbidragsspärr som kan leda till dramatiska effekter. För att komma till rätta med detta kommer regeringen avisera ett förslag om att företag som helt eller delvis inte får dra av årets ränteutgifter på grund av ränteavdragsbegränsningen enligt huvudregeln, i vissa fall istället ska kunna justera sina avdrag för tidigare års underskott i förhållande till de nekade ränteavdragen.

Skattereduktion för investeringar

Förslaget, som regeringen kommer avisera i budgetpropositionen för 2021, innebär att det införs en tillfällig skattereduktion för investeringar i inventarier. Skattereduktionen, som innebär att en lägre inkomstskatt betalas, föreslås uppgå till 3,9 procent av anskaffningsvärdet på inventarier. Skattereduktionen ska gälla för inventarier som köps under 2021.

Nedsatta arbetsgivaravgifter för 19–23-åringar

Regeringen föreslår en tillfällig nedsättning med 37 procent av arbetsgivaravgifterna för 19–23-åringar 1 april 2021 till 31 mars 2023. Syftet med nedsättningen av arbetsgivaravgifterna i två år är att motverka pandemins negativa följder för ungas möjligheter på arbetsmarknaden och samtidigt underlätta för företag att behålla och nyanställa personal.

Expertskatten föreslås bli mer konkurrenskraftig

Utländska experter, forskare och nyckelpersoner kan i dag som längst få skattelättnad under de tre första åren av den tidsbegränsade vistelsen i Sverige. Regeringen kommer att föreslå att denna tidsgräns utvidgas till att omfatta högst fem år räknat från den dag vistelsen i Sverige påbörjades. Den utvidgade tidsgränsen föreslås träda i kraft den 1 januari 2021 och gälla för vistelser i Sverige som påbörjas efter den 31 maj 2020.

Förstärkt FoU-avdrag

FoU-avdraget innebär att företag som anställer personer som arbetar med forskning och utveckling betalar lägre arbetsgivaravgifter och lägre allmän löneavgift. Genom att förstärka avdraget vill regeringen ytterligare förbättra möjligheterna för företag att bedriva forskning och utveckling i Sverige.
Förslaget innebär att arbetstidsvillkoret sänks så att det räcker att den anställde har arbetat med FoU minst hälften av arbetstiden under kalendermånaden för att avdrag ska få göras samtidigt som taket för nedsättningen höjs från 450 000 kronor till 600 000 kronor per månad.

Kommentar

Förslaget om ändrade ränteavdragsregler är mycket komplicerat och i vi utgår från att Regeringen nu sett till att svenska dynamiska företag inte längre straffbeskattas och gör reglerna retroaktivt tillämpliga. Övriga förslag är välkomna, möjligen borde Regeringen satt ned arbetsgivaravgiften för alla dvs den del som i sin helhet utgör skatt.

Kontakta oss gärna för ytterligare information

‍

8 JULY 2020

I ett nytt beslut har Skatteverket ansett att byte av en virtuell valuta till en traditionell valuta inte är en transaktion som faller inom momsområdet. Den logiska slutsatsen är att Skatteverket har accepterat virtuella valutor som ett lagligt betalningsmedel och att bytet helt enkelt är en omvandling av en valuta till en annan valuta av motsvarande värde.

Skatteverket granskar för närvarande företag som minar virtuella valutor eller som tillhandahåller databehandlingskraft till kunder som minar valutor. I en nyligen avslutad revision har Skatteverket nekat ett påstått miningföretag avdragsrätt för moms pga. att företaget inte hade någon affärsverksamhet som faller inom momsområdet.

Skatteverket menar att mining av kryptovaluta inte är ekonomisk verksamhet eftersom det inte finns någon köpare av miningföretagets tjänst. Det efterföljande bytet eller försäljningen av den virtuella valutan till en vanlig valuta är inte en transaktion ur ett momsperspektiv, eftersom minaren utför bytet för egen räkning.

Skatteverkets betonar att synsättet ovan gäller oberoende av vilken virtuell valuta det rör sig om och som det måste förstås, oavsett vilket värde som åsätts valutan.

Kommentarer

Tillhandahållande av tjänster har ett mycket brett tillämpningsområde från ett momsperspektiv och omfattar i princip allt som tillhandahålls i en rättslig relation där leverantören får ersättning för leveransen av tjänsten. I det sammanhanget bör det noteras att EG-domstolen i en dom (C-264/14) angett att tjänsten att växla en bitcoin till en legal valuta är en momsfri tjänst från ett momsperspektiv. Domstolen slog vidare fast att specifikt en Bitcoin, inte är en vara och följaktligen en tjänst, men varken en laglig valuta eller ett finansiellt instrument.

Skatteverket har inte refererat till domen utan hänvisar i beslutet endast till sitt eget ställningstagande. I detta anges dock inte någon relevant lagstiftning eller praxis. preTAX har frågat om Skatteverkets ståndpunkt i beslutet är förankrad inom organisationen och fick följande svar:

”I förslaget till beslut presenteras resultatet av Skatteverkets utredning. De rättsliga slutsatserna är en del av resultatet. Det är alltså Skatteverkets utredning och Skatteverkets slutsatser, som Skatteverket står för. Det kan inte preciseras mer än så.”

Från svaret drar vi slutsatsen att beslutet återspeglar Skatteverkets officiella bedömning.

Det går i och för sig att argumentera för att miningverksamhet i sig är momspliktig. Det som är intressant är att Skatteverkets menar att ett byte av en virtuell valuta till en annan valuta inte är en transaktion. Antingen har Skatteverket uppfunnit en ny (icke-) transaktionstyp i momssammanhang, eller så jämställer verket alla virtuella valutor med laglig valuta och växlingen som ett byte av en valuta till en annan till motsvarande värde.

Några slutsatser kan göras vid tolkningen av det Skatteverkets beslut med beaktande av EG-domstolens avgörande:

- Skatteverket anser att alla virtuella valutor ska behandlas på samma sätt oavsett de egenskaper och rättigheter som den enskilda valutan har.

- Växlingen av en virtuell valuta till en laglig valuta är inte en transaktion och det verkar gälla oavsett vilket värde så åsätts den virtuella valutan;

- Den enda rimliga slutsatsen till icke-transaktionen är att Skatteverket menar att parterna i en växlingstransaktion utbyter lagliga valutor till motsvarande värden.

Samtidigt lämnar Skatteverkets beslut ett antal obesvarade frågor, inklusive:

- Vilka är gränserna för en virtuell valuta och i vilken utsträckning kan olika tjänster och rättigheter inkluderas i den virtuella valutan?

- I vilken utsträckning kan parterna i en växling av valutor själva bestämma värdet på den virtuella valutan?

- Vilka är inkomstskattkonsekvenserna för privatpersoner och för företag som ”byter” virtuella valutor? Är Skatteverkets uppfattning att ett sådant byte inte heller är en transaktion ur ett inkomstskatteperspektiv?

- Vilka är konsekvenserna ur en regulatorisk synpunkt?

Avslutande kommentarer

Även om det inte framgår vad den rättsliga grunden för Skatteverkets beslut är, så intar verket, i ett internationellt perspektiv, en radikal inställning både i frågan om vad som är en virtuell valuta och hur den ska beskattas. Det är högst oklart om beslutet kommer stå sig efter en prövning i domstol men det skapar onekligen både möjligheter och utmaningar ur ett skatteperspektiv och väcker ett antal tillkommande frågor, inte minst rörande penningtvätt.

‍

2 JULY 2020

EU-domstolen har i ett färskt avgörande, C-215/19, konstaterat att s.k. colocation-tjänster i datahallar utgör momspliktiga tjänster. Domen går emot två tidigare domar från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) och torde innebära en ändring av svenska praxis.

TIDIGARE PRAXIS

HFD har i två tidigare domar funnit att ett bolags uthyrning av en datorhall och plats i skåp i datorhallen för kundens datorservrar, s.k. colocation-tjänst, i sin helhet är en uthyrning av fastighet som är undantagen från momsplikt. Den omständigheten att en lokal i större eller begränsad omfattning på olika sätt har anpassats för hyrestagarens verksamhet ändrade, enligt HFD, inte upplåtelsens momsmässiga karaktär av fastighetsupplåtelse.
Domarna har inneburit att bolag som tillhandahåller colocation-tjänster i många fall inte fått avdragsrätt för momskostnader hänförliga till tjänsten.

EU-DOMSTOLENS DOM

EU-domstolen har nu i avgörande C-215/19 konstaterat att när en tjänsteleverantör ställer apparatskåp i ett datacenter till sina kunders förfogande i syfte att de ska installera sina servrar däri, och där tjänsteleverantören tillhandahåller kunderna varor och underordnade tjänster, såsom elektricitet och olika tjänster för att säkerställa att dessa servrar används under optimala förhållanden, utgör detta inte uthyrning av fast egendom som omfattas av undantaget från momsplikt. Domstolen menar vidare att tjänsten inte är en sådan tjänst som är kopplad till fast egendom.

KOMMENTAR

Det har funnits strukturer för att undvika att momsen blir en kostnad i colocation-verksamheter enligt den nuvarande svenska bedömningen. EU-domstolens avgörande är ändå mycket välkommet och avspeglar de argument som förts fram till Skatteverket och i domstolar i skatteprocesser, dvs. att colocation-tjänster inte är en passiv upplåtelse av fastighet utan en momspliktig tjänst.

Skatteverket och svenska domstolar ska följa EU-domstolens avgöranden. Detta innebär att momskostnader hänförligt till colocation-verksamhet i de allra flesta fall är avdragsgill. Detta gäller såväl historiska som kommande momskostnader. Avgörandet innebär också att bolag som tillhandahåller colocation-tjänster till utländska köpare normalt inte ska fakturera dessa med svensk moms.

Kontakta gärna oss om ni vill veta mer om vilka verksamheter som omfattas av domen och möjligheter att begära avdrag för historiska momskostnader.

‍

28 MAY 2020

Skatteverket har lämnat ett ställningstagande där kraven för rätt till nedsättning av beskattningsunderlaget för moms vid kundförluster mildrats pga. av den pågående Covid-19-pandemin. Skatteverket anser sammanfattningsvis att om säljaren kan visa att:

1. Köparen är en beskattningsbar person,
2. Fakturan utfärdas mellan den 1 februari 2020 - den 31 december 2020,
3. Det har gått minst 3 månader sedan fordran förföll till betalning,
4. En skriftlig betalningspåminnelse har skickats ut, och
5. Säljaren och köparen är inte i intressegemenskap,

får säljaren sätta ned beskattningsunderlaget på grund av en kundförlust även om denne inte på något annat sätt har visat att köparen i fråga saknar betalningsförmåga. Om säljaren senare får helt eller delvis betalt från köparen är säljaren skyldig att åter redovisa skatten på den del av betalningen som har kommit in.

Kommentarer

Skatteverket ställer vanligtvis väldigt höga krav för att en säljare ska få sätta ner beskattningsunderlaget för moms vid kundförluster. Skatteverket kräver att säljaren ska visa att kundförlusten är konstaterad och det innebär flera resultatlösa utmätningsförsök eller en utredning utförd av kronofogden som visar att köparen helt saknar betalningsförmåga.

Att köparen gått i konkurs är inte tillräckligt utan säljaren ska bevaka sin rätt genom konkursen och får sätta ner beskattningsunderlaget först när konkursen avslutats utan utdelningsbart överskott. Varken storleken eller åldern på säljarens fordran har någon betydelse vid Skatteverkets bedömning.

Skatteverkets beviskrav vilar i all väsentlighet på verkets egen tillämpning av reglerna om kundförluster. Momslagen anger istället att en säljare får i ”den ordning som gäller för hans redovisning av utgående skatt dra av ett belopp motsvarande den del av den tidigare redovisade skatten som är hänförlig till minskningen”. Hänvisningen är alltså till god redovisningssed och det kan på goda grunder antas att det i säljarens redovisning kommer att reserveras för kundförlusten långt innan kundförlusten faktiskt är konstaterad.

En rimlig hantering av kundförluster hade varit att minska beskattningsunderlaget om betalning inte skett vid betalningsdatum. Det rimmar dessutom bättre med momslagens krav på att om säljaren senare får helt eller delvis betalt från köparen är säljaren skyldig att åter redovisa skatten på den del av betalningen som har kommit in (se även EU-domstolens resonemang i Enzo Di Maura C-246/16 p. 27). Detta är annars en lagregel som saknar relevans om kundförlusten ska vara konstaterad alltså i princip absolut.

Det är självklart bra att Skatteverket underlättar för företagare under pandemin men en bättre lösning hade varit att följa lagstiftningen och därmed lagstiftarens intentioner. Sedan är Skatteverkets begränsning av tillämpningen i sitt ställningstagande till kunder som är beskattningsbara personer något anmärkningsvärd då det utesluter företag som har försäljning till privatpersoner från lättnaderna.

‍

29 APRIL 2020

I samband med covid-19 utbrottet har ett stort antal svenskar endera inte kunna ta sig hem igen till Sverige eller sitter ofrivilligt fast I Sverige då det i princip varit omöjligt att ta sig tillbaka till bosättningslandet.

FAST I UTLANDET

De som nu inte kan ta sig hem till Sverige av olika skäl efter arbete, studier eller annat utomlands kan hamna i en situation att vistelselandet utomlands kan komma kräva beskattning som om personen bosatt sig där.
Förhållandena kan givetvis variera från land till land men som utgångspunkt kan man säga att en vistelse som överstiger 6 månader som regel leder till obegränsad skattskyldighet i vistelselandet.

FAST I SVERIGE

Den svenska skattemyndigheten har meddelat att man inte kommer ta särskild hänsyn till de svenskar som nu fastnat i Sverige utan kommer att tillämpa reglerna strikt med påföljd att personer nu kan komma att bli skattskyldiga i Sverige trots att de sedan flera år är bosatta och skattskyldiga enbart utomlands.
Det är inte möjligt att helt ange när en sådan skattskyldighet kan uppkomma i Sverige eftersom bedömning ska göras utifrån ett antal faktorer men som utgångpunkt kan man säga att en vistelse här som överstiger 4 månader per år kan leda till en skattemässig återbosättning och därmed skattskyldighet här.

KOMMENTAR

Vi rekommenderar alla drabbade att analysera sin personliga situation och om man befarar att det skulle kunna uppstå negativa skattekonsekvenser att ta kontakt med en skattekonsult.
Kontakta oss för ytterligare information

‍

27 APRIL 2020

Det är hög tid att lämna in inkomstdeklarationen och för dig som ännu inte deklarerat din handel med kryptovaluta från 2019. Här kommer lite tips och råd.

VILKA TRANSAKTIONER MÅSTE JAG DEKLARERA?

Varje avyttring av kryptovaluta ska deklareras till Skatteverket. Med avyttring menas försäljning, byte och liknande överlåtelse av tillgångar. Det innefattar bland annat följande transaktioner:
• Växling från kryptovaluta till fiat (traditionell valuta)
• Byte/trade av kryptovaluta mot annan kryptovaluta, exempelvis Bitcoin mot Etherium
• Utlåning av kryptovaluta
• Betalning av vara eller tjänst i kryptovaluta, exempelvis köp av dator mot betalning i Bitcoin

HUR BERÄKNAR JAG MIN BESKATTNINGSBARA VINST RESPEKTIVE FÖRLUST?

Vinsten/förlusten beräknas för varje enskild transaktion som Försäljningspriset – Omkostnadsbeloppet för den sålda valutan.
Omkostnadsbeloppet, d.v.s. inköpspriset, vid varje kapitalvinstberäkning ska beräknas enligt den s.k. genomsnittsmetoden. Om kryptovaluta har köpts vid fler olika tillfällen, ska därför det genomsnittliga inköpspriset per valuta räknas fram som omkostnadsbelopp.
Följande transaktioner betraktas som köp av kryptovaluta och ska påverka det genomsnittliga omkostnadsbeloppet:
• Växling från fiat (traditionell valuta) till kryptovaluta
• Byte/trade till annan kryptovaluta från kryptovaluta, exempelvis Etherium mot Bitcoin
• Lån av kryptovaluta
• Försäljning av vara eller tjänst mot betalning i kryptovaluta, exempelvis försäljning av en cykel mot betalning i kryptovaluta
• Inkomst från proof of work, s.k. mining, och proof of stake

HUR DEKLARERAR JAG TRANSAKTIONERNA?

Skatteverket kräver att samtliga vinst- och förlusttransaktioner i kryptovaluta under ett år ska deklareras. Verket medger dock att vinst och förlusttransaktioner summeras var för sig i respektive valuta och redovisas med sina totala belopp.
Redovisningen ska göras på blankett K4 avsnitt D. Här ska total vinst respektive total förlust redovisas var för sig för de olika kryptovalutor som sålts.

HUR BESKATTAS VINSTER OCH FÅR JAG DRA AV MINA FÖRLUSTER?

Vinsttransaktioner tas upp till 100 % som kapitalinkomst medan förlusttransaktioner endast är avdragsgilla till 70 %. I deklarationen ska dock 100 % av vinsten och 100 % av förlusten tas upp i bilaga K4 avsnitt D. Skatteverket beräknar sedan hur stor del av förlusten som är avdragsgill mot vinster. Det är därför viktigt att vinsttransaktioner redovisas för sig och förlusttransaktioner för sig.

Om det totala skattemässiga resultatet (100 % av vinsterna – 70 % av förlusterna) medför en vinst är skattesatsen på det totala resultatet 30 %. Om resultatet medför en förlust är denna avdragsgill mot andra inkomster.

Vi på preTAX har lång erfarenhet av skattefrågor som rör kryptovaluta och har utvecklat effektiva verktyg för att sammanställa och beräkna resultatet på både historiska transaktioner för rättelser av tidigare år och transaktioner till årets deklaration. Kontakta gärna oss om du har frågor gällande beskattning av dina eller ditt företags transaktioner med kryptovaluta.

‍

26 MARCH 2020

Skatteverket har idag på sin hemsida informerat att det inte kommer göra gällande företrädaransvar för bolag som nyttjar det tillfälliga anstånd som Regeringen förslagit för betalning av arbetsgivaravgifter och moms.

Skatteverket anger bland annat att lagstiftarens generösa inställning till att bevilja tillfälliga anstånd har inneburit att en företrädare på goda grunder kan förvänta sig bifall till sin ansökan även om ansökan lämnats in efter skattens ursprungliga förfallodag. Skatteverkets uppfattning är att det inte kommer att kunna visa på uppsåt eller grov oaktsamhet för en företrädare som ansökt om och beviljats anstånd oavsett om det skett före eller efter den ursprungliga förfallodagen. På grund av detta kommer Skatteverket inte att ansöka om företrädaransvar för skatter och avgifter som omfattas av ett tillfälligt anstånd.

Om någon uppenbarligt utnyttjat möjligheterna till att medges tillfälligt anstånd helt i strid med syftet med anståndsbestämmelserna anser Skatteverket dock att det kan bli aktuellt i enstaka och mycket speciella fall att ansöka om ett företrädaransvar gentemot en företrädare som agerat uppsåtligt.

Kommentar

Den personliga risk bolagsföreträdare skulle åta sig genom att utnyttja Regeringens förslag om tillfälligt anstånd på grund av Corona-viruset rimmar illa med syftet att minska påfrestningen på ekonomin. I många fall skulle det sannolikt leda till att företrädarna blivit nödgade att försätta bolaget i konkurs i stället för att försöka rädda verksamheten med hjälp av anståndet. Meddelandet från Skatteverket är därför mycket välkommet.

‍

26 MARCH 2020

Regeringens förslag

För att särskilt lindra konsekvenserna av Covid-19 utbrottet för små och medelstora företag har Regeringen presenterat ytterligare ett krispaket för svenska företagare. Förslaget omfattar både lån och direkta kostnadsnedsättningar.

STATLIG FÖRETAGSAKUT FÖR DRABBADE SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG INRÄTTAS

För att göra det lättare för företagen att finansiera sig föreslås en statlig lånegaranti. Förslaget innebär att staten garanterar 70 procent av nya lån från bankerna till företag som på grund av coronavirusets följder fått ekonomiska svårigheter, men i övrigt är livskraftiga. Garantin ställs ut till bankerna som i sin tur ger ut garanterade lån till företagen.  Varje företag förslås få låna max 75 miljoner kronor, men undantag kan göras. Låntagaren får som vanligt betala ränta till banken, men får uppskov på räntan under de första 12 månaderna.

Företag kan ansöka om ett lån med statlig kreditgaranti genom att vända sig till en bank. Lånegarantierna bör kunna ställas ut snarast möjligt.

TILLFÄLLIGT SÄNKTA ARBETSGIVARAVGIFTER OCH EGENAVGIFTER

Regeringen föreslår en tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifterna under perioden 1 mars – 30 juni 2020 så att enbart ålderspensionsavgiften betalas. Nedsättningen ska gälla för upp till 30 anställda och på den del av lönen för den anställda som inte överstiger 25 000 kronor per månad, vilket innebär en skattelättnad med upp till 5 300 kronor per anställd och månad.

För att enskilda näringsidkare ska få en motsvarande lättnad föreslås en nedsättning av egenavgifterna. Detta innebär att ingen annan avgift än ålderspensionsavgiften och två tredjedelar av de övriga egenavgifterna och den allmänna löneavgiften ska betalas under 2020.
Reglerna föreslås träda ikraft den 6 april 2020.

TILLFÄLLIG RABATT FÖR HYRESKOSTNADER I UTSATTA BRANSCHER

För att minska kostnaderna för företag med stora svårigheter i sektorer som sällanköpshandel, hotell, restaurang och vissa andra verksamheter föreslår regeringen ett stöd i syfte att underlätta och påskynda omförhandling av hyror. Kompensation ges med maximalt 50 procent av den nedsatta fasta hyran, dock maximalt 25 procent av den ursprungliga fasta hyran.

Stödet ska kunna sökas i efterhand och gälla för perioden 1 april – 30 juni.

ÅTGÄRDER RIKTADE MOT MINDRE FÖRETAG

Avsättning till periodiseringsfond

‍Reglerna om periodiseringsfonder föreslås att ändras tillfälligt så att egenföretagare som har drabbats hårt får sänkt skatt. Reglerna innebär att 100 procent av det skattepliktiga överskottet från 2019, upp till ett tak på 1 miljon kronor, får sättas av till en periodiseringsfond. Den skattepliktiga vinst som sätts av får sedan kvittas mot möjliga framtida förluster. Detta innebär att många kan få tillbaka preliminärskatt som de betalat under 2019. En näringsidkare som resan har lämnat sin inkomstdeklaration och vill använda möjligheten behöver lämna in en ny deklaration.
Reglerna förslås träda ikraft under april 2020 och tillämpas retroaktivt avseende år 2019.

‍Utvidgade möjligheter till anstånd med moms
Det tidigare presenterade förslaget om nya möjligheter att få anstånd med skatteinbetalning kommer att utvidgas. Även moms som redovisas årsvis 27 december 2019 – 17 januari 2021 ska omfattas. På detta vis kan många egenföretagare få anstånd med moms som annars ska betalas under våren.  

‍Möjlighet att lägga sitt företag vilande
Företag som läggs vilande vid arbetslöshet undantas under 2020 från regeln om att företag endast får läggas vilande en gång under fem år.
Föreslagen kommer att överlämnas till riksdagen inom kort.

Kontakta gärna oss på preTAX om ni vill ha hjälp med eller har frågor angående ovan.

‍

16 MARCH 2020

Regeringens förslag

Med anledning av Covid-19 utbrottet har Regeringen idag på morgonen presenterat ett förslag för att mildra den rådande och kommande likviditetspåfrestningen för många företag.

ANSTÅND MED BETALNING AV SKATTER OCH AVGIFTER

Förslaget innebär att företag kan få anstånd med betalning av
• arbetsgivaravgifter,
• preliminärskatt på anställdas löner, och
• moms som redovisas månadsvis eller kvartalsvis.
Anståndet omfattar maximalt tre månaders skatteinbetalningar och lämnas under längst 12 månader. Med tre månaders skatteinbetalningar avses:
• För bolag som redovisar moms kvartalsvis en momsdeklaration och tre arbetsgivardeklarationer.
• För bolag som redovisar moms månadsvis tre momsdeklarationer och tre arbetsgivardeklarationer.
‍

För beviljat anståndsbelopp kommer ränta att beräknas från den dag anståndet beviljas till full betalning av anståndsbeloppet har skett med en effektiv årlig räntesats på ca 4,85 % varav 1,25 % utgör kostnadsränta och 3,6 % utgör särskild anståndsavgift. Räntan utgör ränta på skattekontot och är därmed inte avdragsgill.
De nya reglerna föreslås börja gälla den 7 april 2020, men kan tillämpas retroaktivt från den 1 januari 2020. Det innebär att företag som har betalat in skatt på sitt skattekonto för januari till mars kan få skatten återbetald från Skatteverket.

KORTTIDSPERMITTERING AV ANSTÄLLDA

Staten kan vid behov gå in och betala upp till 50 % av anställdas löner. Konstruktionen liknar korttidsarbete, men subventionsgraden utökas kraftigt.

STATEN ÖVERTAR SJUKLÖNEANSVARET

Staten kommer tillfälligt, under april och maj, tar över sjuklöneansvaret för alla företag. Det torde i praktiken innebära att staten även tar över ansvaret för utbetalning av sjuklön för den tillfälligt slopade karensdagen. Enligt lagrådsremissen ska ansökan om sjuklön göras hos Försäkringskassan av den anställde och alltså inte av företaget.
Befintliga möjligheter att minska likviditetspåfrestningar.

JUSTERING AV PRELIMINÄRSKATTEN

Notera att anståndet inte omfattar inbetalning av preliminärskatt för företag (F-skatt). Om man bedömer att årets resultat kommer att påverkas negativt av virusutbrottet har alla företag möjlighet att begära en justering av preliminärskatten med hänvisning till att resultatet sannolikt kommer bli sämre än det estimerade resultat preliminärskatten grundar sig på (normalt föregående års deklarerade resultat). Begäran görs elektroniskt eller på blankett SKV 4313 för juridiska personer och SKV 4314 för enskilda firmor och fysiska personer som är delägare i handelsbolag.

BETALNINGSANSTÅND MED ANLEDNING AV SÄRSKILDA SKÄL

Skatteverket har också under dagen gått ut med pressmeddelande om att företag som redan nu upplever tillfälliga likviditetspåfrestningar kan ansöka om anstånd enligt de redan gällande anståndsreglerna för tillfälliga betalningssvårigheter. Ett krav för att beviljas sådant anstånd är att man kan visa att skatten kommer kunna betalas när anståndstiden löpt ut. Något sådant krav har inte kommunicerats kring de nya anståndsregler som föreslås gälla från den 7 april. Det går att läsa mer om denna anståndsmöjlighet här.

Kommentar

Regeringens stödpaket är mycket välkommet och erbjuder konkret stöd till svenska företags likviditetsutmaningar framöver. Det finns dock en del att tänka på innan man som företag ansöker om att skjuta upp betalningsskyldigheten för skatter och avgifter.
Anståndet är inte ”gratis” utan löper med en ränta som motsvarar ca 6,6 % avdragsgill årlig ränta. Om betalning inte kan ske då anståndet slutligt förfaller om ett år stiger räntan ytterligare till ca 16,25 %.

‍
Det framgår inte heller av Regeringens kommuniké att man skulle göra något undantag vad gäller företrädaransvaret för obetalda skatter och avgifter för det fall att skatt och avgifter fortfarande inte kan betalas när anståndstiden löpt ut. Utgångspunkten är därför att bolagets företrädare blir personligt betalningsansvariga för obetalda skatter och avgifter vid en eventuell framtida konkurs.

‍
Stödpaketet kommer sannolikt vara till stor hjälp för företag som upplever tillfälliga likviditetsproblem men som tror på en vändning så fort dammet av virusutbrottet har lagt sig. För företag som är mer osäkra på de långsiktiga effekterna av virusutbrottet bör man om möjligt noga överväga kostnaden för anståndet i förhållande till alternativa kreditmöjligheter, i synnerhet med hänsyn till företrädaransvaret.

‍
För preTAX räkning är det business as usual, om än i större utsträckning genom arbete från hemmet. Vi är tillgängliga för individuell vägledning och frågor kring ovan.

‍

17 MAY 2019

Sverige och Portugal har träffat överenskommelse om ändring i skatteavtalet, vilket bl.a. innebär att Sverige from 1 januari 2020, alternativt 1 januari 2023 i de fall Portugal beskattar tjänstepensionen, får rätt att beskatta tjänstepensioner som intjänats under tid i Sverige. Detta innebär att utbetalningar from 1 januari 2020 till personer bosatta i Portugal med tjänstepensioner intjänade i Sverige inte längre är skattefria. Dessa pensioner kommer att omfattas av svensk s.k. SINK-beskattning vilket f.n. är 25%.

‍
Sedan 2009 har det varit möjligt att flytta till Portugal för att helt skattefritt ta ut tjänstepension från tidigare privat anställning i Sverige. Dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och Portugal har haft en för svensk del avvikande formulering, vilket gjort detta möjligt. Avsikten från svensk sida har enligt regeringen aldrig varit att möjliggöra en skattefrihet. Omförhandlingen har skett på begäran av Sverige.

‍
Avtalet har ändrats så att tjänstepensionerna även får beskattas i staten de utbetalas ifrån. Pensioner som betalas ut från Sverige till personer bosatta i Portugal får även beskattas i Sverige i fortsättningen. De nya bestämmelserna överensstämmer med de skatteavtal Sverige har med andra länder.

‍
När det gäller pensioner som inte beskattas i Portugal får Sverige beskatta dessa fr o m den dag då de nya reglerna träder i kraft och blir tillämpligt. Detta kan tidigast ske den 1 januari 2020. För pensioner som är föremål för beskattning i Portugal får beskattning i Sverige ske tidigast fr o m den 1 januari 2023.

Hör gärna av er till oss för en diskussion.

‍

4 APRIL 2019

Högsta Förvaltningsdomstolen har i en dom 2018 angett att uthyrning av vårdpersonal är momspliktig. Skatteverket har sedan i ställningstagande och i ett antal exempel utvecklat sin syn på hur domen ska tillämpas men anger att det inte kommer att granska redovisningsperioder från före juli 2019.

‍
I de flesta fall blir uthyrningen av personal till verksamheter inom vård, tandvård och social omsorg momspliktig och konsekvensen är ökade momskostnader i verksamheterna när momsen inte är avdragsgill. Kostnaderna för personal kan alltså öka med 25 % i värsta fall. Då bör också beaktas att exempelvis Stockholms läns landsting beslutat att inte kompensera vårdgivarna för den ökade momskostnaden.

‍
Det är hög tid för vårdgivare att se över sin verksamhet för att i möjligaste mån minimera eller helst undvika de ökade momskostnaderna.
Genom att strukturera ägande och verksamhet på rätt sätt går det att fortsatt bedriva verksamheten utan att behöva lägga på 25 % moms på hela eller delar av personalkostnaderna. För de allra flesta klinker kräver detta att verksamheten struktureras om.

‍
preTAX har hjälpt flera vårdbolag strukturera sitt ägande och verksamhet för att även efter den 1 juli 2019 kunna driva vidare sin verksamhet med samma momshantering som tidigare.

‍
Hör gärna av er till oss för en diskussion kring lösningar för att hantera momsen i er organisation.

‍

Skatteverket gick den 12 februari ut med ett pressmeddelande där det bl.a. informerades om att det särskilt kommer granska handel med kryptovaluta under 2019. Granskningen kommer att omfatta såväl årets deklaration, d.v.s. handel under 2018, som tidigare års handel. För oredovisade kryptoinkomster från tidigare år gäller nu att dessa måste redovisas till Skatteverket innan den 30 april för att skattetillägg inte ska riskera att påföras på oredovisade vinster.  

‍
Skatteverket uppger att ca 3 000 deklarationer med total omsättning på 2,5 miljarder kronor lämnades under 2018 (inkomstår 2017). Verket bedömer dock att det utöver detta är tiotusentals personer och företag som handlat med kryptovaluta men som inte deklarerat sina transaktioner till Skatteverket. Bland de ca 400 granskningar som Skatteverket genomförde förra året uppger man att det frekvent förekom brister i både redovisningen av transaktioner och underlagen för dessa.

‍
Den särskilda granskningen kommer enligt Skatteverket omfatta både handel under 2018 som ska deklareras i år och tidigare års handel med kryptovaluta. Skatteverket har också meddelat att de aktivt kommer arbeta för ett utökat informationsutbyte om transaktioner med kryptovaluta med andra länders skattemyndigheter. Verket meddelar också att det inte bara är privatpersoner som kan bli föremål för granskning utan även företag som tar betalt för varor och tjänster i kryptovaluta.

‍
Med hänsyn till att marknaden för kryptovaluta generellt sett vände ned under 2018 räknar Skatteverket med att många kommer redovisa förlusttransaktioner i årets deklaration. Skatteverket påpekar därför särskilt att förluster på kryptotransaktioner endast är avdragsgilla till 70 % mot motsvarande vinster och att de i årets deklarationsgranskning kommer kräva att redovisade anskaffningsvärden såväl som försäljningspriser kan styrkas med ”erforderligt” underlag för rätt till förlustavdrag.
‍

Kommentar

Skatteverket anger att det kommer lägga mycket resurser på granskning av handel med kryptovaluta under 2019. preTAX erfarenhet är att möjligheterna att få tillgodoräkna sig anskaffningsvärden på sina transaktioner är betydligt större om man föregriper Skatteverket genom att självmant lämna redovisning av kryptotransaktioner i ett sådant format som är accepterat av Skatteverket. Vi har tidigare skrivit om hur Högsta förvaltningsdomstolen anser att kryptovaluta ska beskattas i den här artikeln.

‍
Vi uppskattar att preTAX så här långt har hjälpt till att sammanställa och redovisa närmre hundra tusen transaktioner med kryptovaluta. Med detta har preTAX skaffat sig stor erfarenhet och utvecklat effektiva verktyg för att sammanställa och beräkna resultatet på både historiska transaktioner för rättelser av tidigare år och transaktioner till årets deklaration. Kontakta oss gärna om du har frågor gällande beskattning av dina eller ditt företags transaktioner med kryptovaluta.

‍

Under tisdagen höll Skatteverket en presskonferens där det presenterades vad som kommer granska särskilt under 2019. Fokusområdena för 2019 kan delas in i två områden, svartarbete och inkomster i den digitala ekonomin.

‍
Granskningen kommer bl.a. omfatta byggsektorn och andra branscher där Verket anser att risken för svartarbete är stor, såsom bilverkstäder, restauranger och skönhetsbranschen. Vidare kommer Skatteverket genomföra en särskild insats mot fusk med identiteter som kopplas till företagsbedrägerier och välfärdsbrottslighet.
‍

Skatteverket kommer även närmare granska digitala inkomster. Det innefattar bland annat de som handlat med kryptovalutor, influencers och e-handel. Skatteverket uppger att de är medvetna om att det sker skattefusk inom den digitala ekonomin och då särskilt inom e-handeln men även att det finns en utbredd okunskap om att och hur inkomster från växling av kryptovaluta och ersättning för marknadsföring i sociala medier ska redovisas.

‍
Om man har haft historiska inkomster inom något av Skatteverkets uttalade granskningsområden som inte har deklarerats gäller numera en tvåmånadersfrist från utgången av den månad Skatteverket lämnar sitt pressmeddelande. Således har de som inte redovisat sådana inkomster fram till den 30 april 2019 på sig att redovisa dessa. Därefter kan Skatteverket påföra skattetillägg även om rättelse lämnas på eget initiativ.

‍
preTAX kommer att återkomma med en utförligare kommentar gällande Skatteverkets granskning av handel med kryptovaluta.

‍

23 JANUARY 2019

Skatteverket har i ett färskt ställningstagande redogjort för sin bedömning av vad som avses med omsättning av vara och leverans samt hur det påverkar momsen vid finansiell leasing.

‍
Skatteverket menar att uttrycken omsättning av vara och leverans ska ges en EU-konform tolkning. Omsättningen av vara anses ske när den rättsliga och faktiska förfoganderätten samt den ekonomiska risken övergår till köparen. Skyldigheten att betala moms vid omsättning av en vara inträder dock redan vid leveranstillfället. I den mån betalning sker före leverans inträder skattskyldigheten på denna del vid förskottet.

‍
Vidare uppger Skatteverket att finansiell leasing ska bedömas som en omsättning av vara om:
·         Det framgår av leasingavtalet att äganderätten till varan övergår till leasingtagaren vid utgången av avtalstiden antingen genom att denne övertar varan eller anvisar annan köpare.
·         Det finns en köpoption och att det redan vid undertecknandet av leasingavtalet klarlagts att utköpspriset vid leasingtidens slut är så pass lågt i förhållande till varans beräknade marknadsvärde vid samma tidpunkt att det framstår som uppenbart för leasingtagaren att det enda ekonomiskt rationella alternativet är att överta varan.

‍
Kommentar

Om leasingtagaren vid utgången av en finansiell leasing antingen måste köpa varan, anvisa annan köpare eller om det enda ekonomiskt rationella alternativet är att överta varan menar Skatteverket att kan vara frågan om en omsättning av en vara. Om leasingen anses vara en omsättning av en vara, istället för ett tillhandahållande av en hyrestjänst, så påverkas tidpunkten för när momsen ska betalas. Momsen på hela värdet ska i så fall betalas redan då varan levereras.

‍
Skatteverkets ställningstagande väcker ett antal frågor både för säljaren som ska betala in momsen redan vid leveransen och för köparen som ska hantera avdragsrätten för moms. Vid exempelvis hyra av personbilar finns idag möjligheten till att dra av halva momsen på leasingavgiften medan ett inköp av en personbil kan aktualisera avdragsförbudet för inköp av personbilar. Skatteverket kommenterar inte hur parterna ska hantera momsen när en köpoption faktiskt inte utnyttjas eller leasingavtalet omförhandlas.

‍
Redovisningsreglerna om leasing har i vissa avseende nyligen ändrats, reglerna om ränteavdragsbegränsningarna kommer att träffa leasingkostnader och det är inte osannolikt att även inkomstbeskattningen kan komma förändras för leasing. Med andra ord, så kan det finna anledning att se över bolagets hantering av leasing.

‍

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har i ett förhandsavgörande klargjort hur vinst respektive förlust vid försäljning av Bitcoin ska beräknas och beskattas. Förhandsavgörandet innebär bland annat att förlusttransaktioner med Bitcoin endast får dras av till 70 % mot vinsttransaktioner och att det inte är tillåtet att schablonmässigt beräkna anskaffningsvärdet för Bitcoin.

‍
Antalet personer som årligen deklarerat transaktioner med kryptovaluta har de senaste tre åren ökat från ca 300 till ca 3 000. Därutöver får antas att det finns ett stort mörkertal kring hur många svenskar som genomfört skattepliktiga transaktioner med kryptovaluta. En av anledningarna till detta är sannolikt den osäkerhet som förelagt kring hur försäljning av kryptovaluta ska beskattas.

‍
HFD har nu i sitt förhandsavgörande klargjort att Bitcoin, ur ett skatteperspektiv, inte ska jämföras med värdepapper eller utländsk valuta. I stället ska försäljning av Bitcoin beskattas enligt reglerna för ”andra tillgångar” i inkomstskattelagen.

‍
Vid jämförelse med värdepapper anser HFD att en Bitcoin i sig inte är ett värdepapper. Valutans värdeförändring saknar vidare koppling till någon ekonomisk verksamhet eller ekonomisk utveckling hos ett utgivande företag eller liknande varför den inte heller enligt HFD anses vara en tillgång med liknande konstruktion eller verkningssätt som ett värdepapper.

‍
Vid jämförelse med utländsk valuta anser HFD att Bitcoin saknar utgivare och utgör inte ett lagligt betalningsmedel i någon stat. Enligt HFD kan Bitcoin därför inte ur skattehänseende jämställas med utländsk valuta.

‍
HFD konstaterar vidare att Bitcoin inte heller kan jämställas med något av de andra särskilt uppräknade tillgångsslagen i inkomstskattelagen. De regler som då ska tillämpas är reglerna om beskattning av ”andra tillgångar”. HFD anser här att Bitcoin inte utgör en personlig tillgång i inkomstskattelagens mening och att den schablonregel för beräkning av anskaffningsvärde som annars gäller för ”andra tillgångar” inte är tillämplig på Bitcoin.

‍
Slutsatsen är då att det beskattningsbara resultatet vid försäljning av Bitcoin ska beräknas enligt den s.k. genomsnittsmetoden, d.v.s. vid beräkning av resultatet ska försäljningspriset minskas med det genomsnittliga anskaffningspriset för säljarens Bitcoin-innehav.
Vinsttransaktioner ska tas upp till 100 % i inkomstslaget kapital och förlusttransaktioner är endast avdragsgilla till 70 %. Skattesatsen för inkomstslaget kapital är 30 %.

‍
Kommentar

Domen behandlar specifikt försäljning av Bitcoin men kan i vår mening ses som generellt vägledande för beskattning av transaktioner med kryptovaluta som till sin konstruktion och funktion liknar Bitcoin. Vilka transaktioner är det då som utgör skattepliktiga försäljningar?
Eftersom kryptovaluta inte behandlas som valuta ska alla transaktioner där man frånhänder sig kryptovaluta ses som en försäljning. Det innefattar bl.a. följande transaktioner:
• Växling från kryptovaluta till fiat (traditionell valuta)
• Byte/trade av kryptovaluta mot annan kryptovaluta, Bitcoin mot Etherium
• Utlåning av kryptovaluta
• Betalning av vara eller tjänst i kryptovaluta, t.ex. köp av dator mot betalning i Bitcoin
På motsvarande sätt behandlas bl.a. följande transaktioner som köp av kryptovaluta och ska alltså påverka det genomsnittliga anskaffningsvärdet:
• Växling från fiat till kryptovaluta
• Byte/trade till annan kryptovaluta från kryptovaluta, t.ex. Etherium mot Bitcoin
• Lån av kryptovaluta
• Försäljning av vara eller tjänst mot betalning i kryptovaluta, t.ex. försäljning av en cykel mot betalning i kryptovaluta
• Inkomst från proof of work (s.k. mining) och proof of stake.
‍

Att lån av kryptovaluta skattemässigt ska behandlas som köp/försäljning får enligt vår bedömning särskilda konsekvenser för bl.a. blankning av kryptovaluta, s.k. margin trading.
Skatteverket kräver att samtliga vinst och förlusttransaktioner i kryptovaluta under ett år ska deklareras. Verket medger dock att vinst och förlusttransaktioner summeras var för sig i respektive valuta och redovisas med sina totala belopp. För förlusttransaktioner ska den verkliga förlusten redovisas varefter Skatteverket reducerar denna till 70 % vid sin skatteberäkning.
‍

preTAX har, trots att Bitcoin nyligen endast fyllde 10 år, lång erfarenhet av skattefrågor som rör kryptovaluta. Kontakta gärna oss om du har frågor gällande beskattning av handel med kryptovaluta eller om ditt företag vill använda kryptovaluta som ett betalningsalternativ och du vill veta mer om hur detta ska hanteras skattemässigt.

‍

‍