Nyheter / Artiklar

8 JULY 2020

I ett nytt beslut har Skatteverket ansett att byte av en virtuell valuta till en traditionell valuta inte är en transaktion som faller inom momsområdet. Den logiska slutsatsen är att Skatteverket har accepterat virtuella valutor som ett lagligt betalningsmedel och att bytet helt enkelt är en omvandling av en valuta till en annan valuta av motsvarande värde.

Skatteverket granskar för närvarande företag som minar virtuella valutor eller som tillhandahåller databehandlingskraft till kunder som minar valutor. I en nyligen avslutad revision har Skatteverket nekat ett påstått miningföretag avdragsrätt för moms pga. att företaget inte hade någon affärsverksamhet som faller inom momsområdet.

Skatteverket menar att mining av kryptovaluta inte är ekonomisk verksamhet eftersom det inte finns någon köpare av miningföretagets tjänst. Det efterföljande bytet eller försäljningen av den virtuella valutan till en vanlig valuta är inte en transaktion ur ett momsperspektiv, eftersom minaren utför bytet för egen räkning.

Skatteverkets betonar att synsättet ovan gäller oberoende av vilken virtuell valuta det rör sig om och som det måste förstås, oavsett vilket värde som åsätts valutan.

Kommentarer

Tillhandahållande av tjänster har ett mycket brett tillämpningsområde från ett momsperspektiv och omfattar i princip allt som tillhandahålls i en rättslig relation där leverantören får ersättning för leveransen av tjänsten. I det sammanhanget bör det noteras att EG-domstolen i en dom (C-264/14) angett att tjänsten att växla en bitcoin till en legal valuta är en momsfri tjänst från ett momsperspektiv. Domstolen slog vidare fast att specifikt en Bitcoin, inte är en vara och följaktligen en tjänst, men varken en laglig valuta eller ett finansiellt instrument.

Skatteverket har inte refererat till domen utan hänvisar i beslutet endast till sitt eget ställningstagande. I detta anges dock inte någon relevant lagstiftning eller praxis. preTAX har frågat om Skatteverkets ståndpunkt i beslutet är förankrad inom organisationen och fick följande svar:

”I förslaget till beslut presenteras resultatet av Skatteverkets utredning. De rättsliga slutsatserna är en del av resultatet. Det är alltså Skatteverkets utredning och Skatteverkets slutsatser, som Skatteverket står för. Det kan inte preciseras mer än så.”

Från svaret drar vi slutsatsen att beslutet återspeglar Skatteverkets officiella bedömning.

Det går i och för sig att argumentera för att miningverksamhet i sig är momspliktig. Det som är intressant är att Skatteverkets menar att ett byte av en virtuell valuta till en annan valuta inte är en transaktion. Antingen har Skatteverket uppfunnit en ny (icke-) transaktionstyp i momssammanhang, eller så jämställer verket alla virtuella valutor med laglig valuta och växlingen som ett byte av en valuta till en annan till motsvarande värde.

Några slutsatser kan göras vid tolkningen av det Skatteverkets beslut med beaktande av EG-domstolens avgörande:

- Skatteverket anser att alla virtuella valutor ska behandlas på samma sätt oavsett de egenskaper och rättigheter som den enskilda valutan har.

- Växlingen av en virtuell valuta till en laglig valuta är inte en transaktion och det verkar gälla oavsett vilket värde så åsätts den virtuella valutan;

- Den enda rimliga slutsatsen till icke-transaktionen är att Skatteverket menar att parterna i en växlingstransaktion utbyter lagliga valutor till motsvarande värden.

Samtidigt lämnar Skatteverkets beslut ett antal obesvarade frågor, inklusive:

- Vilka är gränserna för en virtuell valuta och i vilken utsträckning kan olika tjänster och rättigheter inkluderas i den virtuella valutan?

- I vilken utsträckning kan parterna i en växling av valutor själva bestämma värdet på den virtuella valutan?

- Vilka är inkomstskattkonsekvenserna för privatpersoner och för företag som ”byter” virtuella valutor? Är Skatteverkets uppfattning att ett sådant byte inte heller är en transaktion ur ett inkomstskatteperspektiv?

- Vilka är konsekvenserna ur en regulatorisk synpunkt?

Avslutande kommentarer

Även om det inte framgår vad den rättsliga grunden för Skatteverkets beslut är, så intar verket, i ett internationellt perspektiv, en radikal inställning både i frågan om vad som är en virtuell valuta och hur den ska beskattas. Det är högst oklart om beslutet kommer stå sig efter en prövning i domstol men det skapar onekligen både möjligheter och utmaningar ur ett skatteperspektiv och väcker ett antal tillkommande frågor, inte minst rörande penningtvätt.

‍

2 JULY 2020

EU-domstolen har i ett färskt avgörande, C-215/19, konstaterat att s.k. colocation-tjänster i datahallar utgör momspliktiga tjänster. Domen går emot två tidigare domar från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) och torde innebära en ändring av svenska praxis.

TIDIGARE PRAXIS

HFD har i två tidigare domar funnit att ett bolags uthyrning av en datorhall och plats i skåp i datorhallen för kundens datorservrar, s.k. colocation-tjänst, i sin helhet är en uthyrning av fastighet som är undantagen från momsplikt. Den omständigheten att en lokal i större eller begränsad omfattning på olika sätt har anpassats för hyrestagarens verksamhet ändrade, enligt HFD, inte upplåtelsens momsmässiga karaktär av fastighetsupplåtelse.
Domarna har inneburit att bolag som tillhandahåller colocation-tjänster i många fall inte fått avdragsrätt för momskostnader hänförliga till tjänsten.

EU-DOMSTOLENS DOM

EU-domstolen har nu i avgörande C-215/19 konstaterat att när en tjänsteleverantör ställer apparatskåp i ett datacenter till sina kunders förfogande i syfte att de ska installera sina servrar däri, och där tjänsteleverantören tillhandahåller kunderna varor och underordnade tjänster, såsom elektricitet och olika tjänster för att säkerställa att dessa servrar används under optimala förhållanden, utgör detta inte uthyrning av fast egendom som omfattas av undantaget från momsplikt. Domstolen menar vidare att tjänsten inte är en sådan tjänst som är kopplad till fast egendom.

KOMMENTAR

Det har funnits strukturer för att undvika att momsen blir en kostnad i colocation-verksamheter enligt den nuvarande svenska bedömningen. EU-domstolens avgörande är ändå mycket välkommet och avspeglar de argument som förts fram till Skatteverket och i domstolar i skatteprocesser, dvs. att colocation-tjänster inte är en passiv upplåtelse av fastighet utan en momspliktig tjänst.

Skatteverket och svenska domstolar ska följa EU-domstolens avgöranden. Detta innebär att momskostnader hänförligt till colocation-verksamhet i de allra flesta fall är avdragsgill. Detta gäller såväl historiska som kommande momskostnader. Avgörandet innebär också att bolag som tillhandahåller colocation-tjänster till utländska köpare normalt inte ska fakturera dessa med svensk moms.

Kontakta gärna oss om ni vill veta mer om vilka verksamheter som omfattas av domen och möjligheter att begära avdrag för historiska momskostnader.

‍

28 MAY 2020

Skatteverket har lämnat ett ställningstagande där kraven för rätt till nedsättning av beskattningsunderlaget för moms vid kundförluster mildrats pga. av den pågående Covid-19-pandemin. Skatteverket anser sammanfattningsvis att om säljaren kan visa att:

1. Köparen är en beskattningsbar person,
2. Fakturan utfärdas mellan den 1 februari 2020 - den 31 december 2020,
3. Det har gått minst 3 månader sedan fordran förföll till betalning,
4. En skriftlig betalningspåminnelse har skickats ut, och
5. Säljaren och köparen är inte i intressegemenskap,

får säljaren sätta ned beskattningsunderlaget på grund av en kundförlust även om denne inte på något annat sätt har visat att köparen i fråga saknar betalningsförmåga. Om säljaren senare får helt eller delvis betalt från köparen är säljaren skyldig att åter redovisa skatten på den del av betalningen som har kommit in.

Kommentarer

Skatteverket ställer vanligtvis väldigt höga krav för att en säljare ska få sätta ner beskattningsunderlaget för moms vid kundförluster. Skatteverket kräver att säljaren ska visa att kundförlusten är konstaterad och det innebär flera resultatlösa utmätningsförsök eller en utredning utförd av kronofogden som visar att köparen helt saknar betalningsförmåga.

Att köparen gått i konkurs är inte tillräckligt utan säljaren ska bevaka sin rätt genom konkursen och får sätta ner beskattningsunderlaget först när konkursen avslutats utan utdelningsbart överskott. Varken storleken eller åldern på säljarens fordran har någon betydelse vid Skatteverkets bedömning.

Skatteverkets beviskrav vilar i all väsentlighet på verkets egen tillämpning av reglerna om kundförluster. Momslagen anger istället att en säljare får i ”den ordning som gäller för hans redovisning av utgående skatt dra av ett belopp motsvarande den del av den tidigare redovisade skatten som är hänförlig till minskningen”. Hänvisningen är alltså till god redovisningssed och det kan på goda grunder antas att det i säljarens redovisning kommer att reserveras för kundförlusten långt innan kundförlusten faktiskt är konstaterad.

En rimlig hantering av kundförluster hade varit att minska beskattningsunderlaget om betalning inte skett vid betalningsdatum. Det rimmar dessutom bättre med momslagens krav på att om säljaren senare får helt eller delvis betalt från köparen är säljaren skyldig att åter redovisa skatten på den del av betalningen som har kommit in (se även EU-domstolens resonemang i Enzo Di Maura C-246/16 p. 27). Detta är annars en lagregel som saknar relevans om kundförlusten ska vara konstaterad alltså i princip absolut.

Det är självklart bra att Skatteverket underlättar för företagare under pandemin men en bättre lösning hade varit att följa lagstiftningen och därmed lagstiftarens intentioner. Sedan är Skatteverkets begränsning av tillämpningen i sitt ställningstagande till kunder som är beskattningsbara personer något anmärkningsvärd då det utesluter företag som har försäljning till privatpersoner från lättnaderna.

‍

29 APRIL 2020

I samband med covid-19 utbrottet har ett stort antal svenskar endera inte kunna ta sig hem igen till Sverige eller sitter ofrivilligt fast I Sverige då det i princip varit omöjligt att ta sig tillbaka till bosättningslandet.

FAST I UTLANDET

De som nu inte kan ta sig hem till Sverige av olika skäl efter arbete, studier eller annat utomlands kan hamna i en situation att vistelselandet utomlands kan komma kräva beskattning som om personen bosatt sig där.
Förhållandena kan givetvis variera från land till land men som utgångspunkt kan man säga att en vistelse som överstiger 6 månader som regel leder till obegränsad skattskyldighet i vistelselandet.

FAST I SVERIGE

Den svenska skattemyndigheten har meddelat att man inte kommer ta särskild hänsyn till de svenskar som nu fastnat i Sverige utan kommer att tillämpa reglerna strikt med påföljd att personer nu kan komma att bli skattskyldiga i Sverige trots att de sedan flera år är bosatta och skattskyldiga enbart utomlands.
Det är inte möjligt att helt ange när en sådan skattskyldighet kan uppkomma i Sverige eftersom bedömning ska göras utifrån ett antal faktorer men som utgångpunkt kan man säga att en vistelse här som överstiger 4 månader per år kan leda till en skattemässig återbosättning och därmed skattskyldighet här.

KOMMENTAR

Vi rekommenderar alla drabbade att analysera sin personliga situation och om man befarar att det skulle kunna uppstå negativa skattekonsekvenser att ta kontakt med en skattekonsult.
Kontakta oss för ytterligare information

‍

27 APRIL 2020

Det är hög tid att lämna in inkomstdeklarationen och för dig som ännu inte deklarerat din handel med kryptovaluta från 2019. Här kommer lite tips och råd.

VILKA TRANSAKTIONER MÅSTE JAG DEKLARERA?

Varje avyttring av kryptovaluta ska deklareras till Skatteverket. Med avyttring menas försäljning, byte och liknande överlåtelse av tillgångar. Det innefattar bland annat följande transaktioner:
• Växling från kryptovaluta till fiat (traditionell valuta)
• Byte/trade av kryptovaluta mot annan kryptovaluta, exempelvis Bitcoin mot Etherium
• Utlåning av kryptovaluta
• Betalning av vara eller tjänst i kryptovaluta, exempelvis köp av dator mot betalning i Bitcoin

HUR BERÄKNAR JAG MIN BESKATTNINGSBARA VINST RESPEKTIVE FÖRLUST?

Vinsten/förlusten beräknas för varje enskild transaktion som Försäljningspriset – Omkostnadsbeloppet för den sålda valutan.
Omkostnadsbeloppet, d.v.s. inköpspriset, vid varje kapitalvinstberäkning ska beräknas enligt den s.k. genomsnittsmetoden. Om kryptovaluta har köpts vid fler olika tillfällen, ska därför det genomsnittliga inköpspriset per valuta räknas fram som omkostnadsbelopp.
Följande transaktioner betraktas som köp av kryptovaluta och ska påverka det genomsnittliga omkostnadsbeloppet:
• Växling från fiat (traditionell valuta) till kryptovaluta
• Byte/trade till annan kryptovaluta från kryptovaluta, exempelvis Etherium mot Bitcoin
• Lån av kryptovaluta
• Försäljning av vara eller tjänst mot betalning i kryptovaluta, exempelvis försäljning av en cykel mot betalning i kryptovaluta
• Inkomst från proof of work, s.k. mining, och proof of stake

HUR DEKLARERAR JAG TRANSAKTIONERNA?

Skatteverket kräver att samtliga vinst- och förlusttransaktioner i kryptovaluta under ett år ska deklareras. Verket medger dock att vinst och förlusttransaktioner summeras var för sig i respektive valuta och redovisas med sina totala belopp.
Redovisningen ska göras på blankett K4 avsnitt D. Här ska total vinst respektive total förlust redovisas var för sig för de olika kryptovalutor som sålts.

HUR BESKATTAS VINSTER OCH FÅR JAG DRA AV MINA FÖRLUSTER?

Vinsttransaktioner tas upp till 100 % som kapitalinkomst medan förlusttransaktioner endast är avdragsgilla till 70 %. I deklarationen ska dock 100 % av vinsten och 100 % av förlusten tas upp i bilaga K4 avsnitt D. Skatteverket beräknar sedan hur stor del av förlusten som är avdragsgill mot vinster. Det är därför viktigt att vinsttransaktioner redovisas för sig och förlusttransaktioner för sig.

Om det totala skattemässiga resultatet (100 % av vinsterna – 70 % av förlusterna) medför en vinst är skattesatsen på det totala resultatet 30 %. Om resultatet medför en förlust är denna avdragsgill mot andra inkomster.

Vi på preTAX har lång erfarenhet av skattefrågor som rör kryptovaluta och har utvecklat effektiva verktyg för att sammanställa och beräkna resultatet på både historiska transaktioner för rättelser av tidigare år och transaktioner till årets deklaration. Kontakta gärna oss om du har frågor gällande beskattning av dina eller ditt företags transaktioner med kryptovaluta.

‍

26 MARCH 2020

Skatteverket har idag på sin hemsida informerat att det inte kommer göra gällande företrädaransvar för bolag som nyttjar det tillfälliga anstånd som Regeringen förslagit för betalning av arbetsgivaravgifter och moms.

Skatteverket anger bland annat att lagstiftarens generösa inställning till att bevilja tillfälliga anstånd har inneburit att en företrädare på goda grunder kan förvänta sig bifall till sin ansökan även om ansökan lämnats in efter skattens ursprungliga förfallodag. Skatteverkets uppfattning är att det inte kommer att kunna visa på uppsåt eller grov oaktsamhet för en företrädare som ansökt om och beviljats anstånd oavsett om det skett före eller efter den ursprungliga förfallodagen. På grund av detta kommer Skatteverket inte att ansöka om företrädaransvar för skatter och avgifter som omfattas av ett tillfälligt anstånd.

Om någon uppenbarligt utnyttjat möjligheterna till att medges tillfälligt anstånd helt i strid med syftet med anståndsbestämmelserna anser Skatteverket dock att det kan bli aktuellt i enstaka och mycket speciella fall att ansöka om ett företrädaransvar gentemot en företrädare som agerat uppsåtligt.

Kommentar

Den personliga risk bolagsföreträdare skulle åta sig genom att utnyttja Regeringens förslag om tillfälligt anstånd på grund av Corona-viruset rimmar illa med syftet att minska påfrestningen på ekonomin. I många fall skulle det sannolikt leda till att företrädarna blivit nödgade att försätta bolaget i konkurs i stället för att försöka rädda verksamheten med hjälp av anståndet. Meddelandet från Skatteverket är därför mycket välkommet.

‍

26 MARCH 2020

Regeringens förslag

För att särskilt lindra konsekvenserna av Covid-19 utbrottet för små och medelstora företag har Regeringen presenterat ytterligare ett krispaket för svenska företagare. Förslaget omfattar både lån och direkta kostnadsnedsättningar.

STATLIG FÖRETAGSAKUT FÖR DRABBADE SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG INRÄTTAS

För att göra det lättare för företagen att finansiera sig föreslås en statlig lånegaranti. Förslaget innebär att staten garanterar 70 procent av nya lån från bankerna till företag som på grund av coronavirusets följder fått ekonomiska svårigheter, men i övrigt är livskraftiga. Garantin ställs ut till bankerna som i sin tur ger ut garanterade lån till företagen.  Varje företag förslås få låna max 75 miljoner kronor, men undantag kan göras. Låntagaren får som vanligt betala ränta till banken, men får uppskov på räntan under de första 12 månaderna.

Företag kan ansöka om ett lån med statlig kreditgaranti genom att vända sig till en bank. Lånegarantierna bör kunna ställas ut snarast möjligt.

TILLFÄLLIGT SÄNKTA ARBETSGIVARAVGIFTER OCH EGENAVGIFTER

Regeringen föreslår en tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifterna under perioden 1 mars – 30 juni 2020 så att enbart ålderspensionsavgiften betalas. Nedsättningen ska gälla för upp till 30 anställda och på den del av lönen för den anställda som inte överstiger 25 000 kronor per månad, vilket innebär en skattelättnad med upp till 5 300 kronor per anställd och månad.

För att enskilda näringsidkare ska få en motsvarande lättnad föreslås en nedsättning av egenavgifterna. Detta innebär att ingen annan avgift än ålderspensionsavgiften och två tredjedelar av de övriga egenavgifterna och den allmänna löneavgiften ska betalas under 2020.
Reglerna föreslås träda ikraft den 6 april 2020.

TILLFÄLLIG RABATT FÖR HYRESKOSTNADER I UTSATTA BRANSCHER

För att minska kostnaderna för företag med stora svårigheter i sektorer som sällanköpshandel, hotell, restaurang och vissa andra verksamheter föreslår regeringen ett stöd i syfte att underlätta och påskynda omförhandling av hyror. Kompensation ges med maximalt 50 procent av den nedsatta fasta hyran, dock maximalt 25 procent av den ursprungliga fasta hyran.

Stödet ska kunna sökas i efterhand och gälla för perioden 1 april – 30 juni.

ÅTGÄRDER RIKTADE MOT MINDRE FÖRETAG

Avsättning till periodiseringsfond

‍Reglerna om periodiseringsfonder föreslås att ändras tillfälligt så att egenföretagare som har drabbats hårt får sänkt skatt. Reglerna innebär att 100 procent av det skattepliktiga överskottet från 2019, upp till ett tak på 1 miljon kronor, får sättas av till en periodiseringsfond. Den skattepliktiga vinst som sätts av får sedan kvittas mot möjliga framtida förluster. Detta innebär att många kan få tillbaka preliminärskatt som de betalat under 2019. En näringsidkare som resan har lämnat sin inkomstdeklaration och vill använda möjligheten behöver lämna in en ny deklaration.
Reglerna förslås träda ikraft under april 2020 och tillämpas retroaktivt avseende år 2019.

‍Utvidgade möjligheter till anstånd med moms
Det tidigare presenterade förslaget om nya möjligheter att få anstånd med skatteinbetalning kommer att utvidgas. Även moms som redovisas årsvis 27 december 2019 – 17 januari 2021 ska omfattas. På detta vis kan många egenföretagare få anstånd med moms som annars ska betalas under våren.  

‍Möjlighet att lägga sitt företag vilande
Företag som läggs vilande vid arbetslöshet undantas under 2020 från regeln om att företag endast får läggas vilande en gång under fem år.
Föreslagen kommer att överlämnas till riksdagen inom kort.

Kontakta gärna oss på preTAX om ni vill ha hjälp med eller har frågor angående ovan.

‍

16 MARCH 2020

Regeringens förslag

Med anledning av Covid-19 utbrottet har Regeringen idag på morgonen presenterat ett förslag för att mildra den rådande och kommande likviditetspåfrestningen för många företag.

ANSTÅND MED BETALNING AV SKATTER OCH AVGIFTER

Förslaget innebär att företag kan få anstånd med betalning av
• arbetsgivaravgifter,
• preliminärskatt på anställdas löner, och
• moms som redovisas månadsvis eller kvartalsvis.
Anståndet omfattar maximalt tre månaders skatteinbetalningar och lämnas under längst 12 månader. Med tre månaders skatteinbetalningar avses:
• För bolag som redovisar moms kvartalsvis en momsdeklaration och tre arbetsgivardeklarationer.
• För bolag som redovisar moms månadsvis tre momsdeklarationer och tre arbetsgivardeklarationer.
‍

För beviljat anståndsbelopp kommer ränta att beräknas från den dag anståndet beviljas till full betalning av anståndsbeloppet har skett med en effektiv årlig räntesats på ca 4,85 % varav 1,25 % utgör kostnadsränta och 3,6 % utgör särskild anståndsavgift. Räntan utgör ränta på skattekontot och är därmed inte avdragsgill.
De nya reglerna föreslås börja gälla den 7 april 2020, men kan tillämpas retroaktivt från den 1 januari 2020. Det innebär att företag som har betalat in skatt på sitt skattekonto för januari till mars kan få skatten återbetald från Skatteverket.

KORTTIDSPERMITTERING AV ANSTÄLLDA

Staten kan vid behov gå in och betala upp till 50 % av anställdas löner. Konstruktionen liknar korttidsarbete, men subventionsgraden utökas kraftigt.

STATEN ÖVERTAR SJUKLÖNEANSVARET

Staten kommer tillfälligt, under april och maj, tar över sjuklöneansvaret för alla företag. Det torde i praktiken innebära att staten även tar över ansvaret för utbetalning av sjuklön för den tillfälligt slopade karensdagen. Enligt lagrådsremissen ska ansökan om sjuklön göras hos Försäkringskassan av den anställde och alltså inte av företaget.
Befintliga möjligheter att minska likviditetspåfrestningar.

JUSTERING AV PRELIMINÄRSKATTEN

Notera att anståndet inte omfattar inbetalning av preliminärskatt för företag (F-skatt). Om man bedömer att årets resultat kommer att påverkas negativt av virusutbrottet har alla företag möjlighet att begära en justering av preliminärskatten med hänvisning till att resultatet sannolikt kommer bli sämre än det estimerade resultat preliminärskatten grundar sig på (normalt föregående års deklarerade resultat). Begäran görs elektroniskt eller på blankett SKV 4313 för juridiska personer och SKV 4314 för enskilda firmor och fysiska personer som är delägare i handelsbolag.

BETALNINGSANSTÅND MED ANLEDNING AV SÄRSKILDA SKÄL

Skatteverket har också under dagen gått ut med pressmeddelande om att företag som redan nu upplever tillfälliga likviditetspåfrestningar kan ansöka om anstånd enligt de redan gällande anståndsreglerna för tillfälliga betalningssvårigheter. Ett krav för att beviljas sådant anstånd är att man kan visa att skatten kommer kunna betalas när anståndstiden löpt ut. Något sådant krav har inte kommunicerats kring de nya anståndsregler som föreslås gälla från den 7 april. Det går att läsa mer om denna anståndsmöjlighet här.

Kommentar

Regeringens stödpaket är mycket välkommet och erbjuder konkret stöd till svenska företags likviditetsutmaningar framöver. Det finns dock en del att tänka på innan man som företag ansöker om att skjuta upp betalningsskyldigheten för skatter och avgifter.
Anståndet är inte ”gratis” utan löper med en ränta som motsvarar ca 6,6 % avdragsgill årlig ränta. Om betalning inte kan ske då anståndet slutligt förfaller om ett år stiger räntan ytterligare till ca 16,25 %.

‍
Det framgår inte heller av Regeringens kommuniké att man skulle göra något undantag vad gäller företrädaransvaret för obetalda skatter och avgifter för det fall att skatt och avgifter fortfarande inte kan betalas när anståndstiden löpt ut. Utgångspunkten är därför att bolagets företrädare blir personligt betalningsansvariga för obetalda skatter och avgifter vid en eventuell framtida konkurs.

‍
Stödpaketet kommer sannolikt vara till stor hjälp för företag som upplever tillfälliga likviditetsproblem men som tror på en vändning så fort dammet av virusutbrottet har lagt sig. För företag som är mer osäkra på de långsiktiga effekterna av virusutbrottet bör man om möjligt noga överväga kostnaden för anståndet i förhållande till alternativa kreditmöjligheter, i synnerhet med hänsyn till företrädaransvaret.

‍
För preTAX räkning är det business as usual, om än i större utsträckning genom arbete från hemmet. Vi är tillgängliga för individuell vägledning och frågor kring ovan.

‍

17 MAY 2019

Sverige och Portugal har träffat överenskommelse om ändring i skatteavtalet, vilket bl.a. innebär att Sverige from 1 januari 2020, alternativt 1 januari 2023 i de fall Portugal beskattar tjänstepensionen, får rätt att beskatta tjänstepensioner som intjänats under tid i Sverige. Detta innebär att utbetalningar from 1 januari 2020 till personer bosatta i Portugal med tjänstepensioner intjänade i Sverige inte längre är skattefria. Dessa pensioner kommer att omfattas av svensk s.k. SINK-beskattning vilket f.n. är 25%.

‍
Sedan 2009 har det varit möjligt att flytta till Portugal för att helt skattefritt ta ut tjänstepension från tidigare privat anställning i Sverige. Dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och Portugal har haft en för svensk del avvikande formulering, vilket gjort detta möjligt. Avsikten från svensk sida har enligt regeringen aldrig varit att möjliggöra en skattefrihet. Omförhandlingen har skett på begäran av Sverige.

‍
Avtalet har ändrats så att tjänstepensionerna även får beskattas i staten de utbetalas ifrån. Pensioner som betalas ut från Sverige till personer bosatta i Portugal får även beskattas i Sverige i fortsättningen. De nya bestämmelserna överensstämmer med de skatteavtal Sverige har med andra länder.

‍
När det gäller pensioner som inte beskattas i Portugal får Sverige beskatta dessa fr o m den dag då de nya reglerna träder i kraft och blir tillämpligt. Detta kan tidigast ske den 1 januari 2020. För pensioner som är föremål för beskattning i Portugal får beskattning i Sverige ske tidigast fr o m den 1 januari 2023.

Hör gärna av er till oss för en diskussion.

‍

4 APRIL 2019

Högsta Förvaltningsdomstolen har i en dom 2018 angett att uthyrning av vårdpersonal är momspliktig. Skatteverket har sedan i ställningstagande och i ett antal exempel utvecklat sin syn på hur domen ska tillämpas men anger att det inte kommer att granska redovisningsperioder från före juli 2019.

‍
I de flesta fall blir uthyrningen av personal till verksamheter inom vård, tandvård och social omsorg momspliktig och konsekvensen är ökade momskostnader i verksamheterna när momsen inte är avdragsgill. Kostnaderna för personal kan alltså öka med 25 % i värsta fall. Då bör också beaktas att exempelvis Stockholms läns landsting beslutat att inte kompensera vårdgivarna för den ökade momskostnaden.

‍
Det är hög tid för vårdgivare att se över sin verksamhet för att i möjligaste mån minimera eller helst undvika de ökade momskostnaderna.
Genom att strukturera ägande och verksamhet på rätt sätt går det att fortsatt bedriva verksamheten utan att behöva lägga på 25 % moms på hela eller delar av personalkostnaderna. För de allra flesta klinker kräver detta att verksamheten struktureras om.

‍
preTAX har hjälpt flera vårdbolag strukturera sitt ägande och verksamhet för att även efter den 1 juli 2019 kunna driva vidare sin verksamhet med samma momshantering som tidigare.

‍
Hör gärna av er till oss för en diskussion kring lösningar för att hantera momsen i er organisation.

‍