Nyheter / Artiklar

24 JANUARY 2023

Internprissättning och vinstallokerings påverkan på beskattningsunderlaget för mervärdesskatt

Skatteverket anser att en inkomstskatterättslig justering som görs på grund av de särskilda reglerna om internprissättning mellan närstående företag och de särskilda reglerna om vinstallokering till fasta driftställen, under vissa omständigheter påverkar mervärdesskatten. Detta gäller när justeringen kan kopplas till en specifik eller till en grupp specifika omsättningar eller förvärv där mervärdesskatt har redovisats eller borde ha redovisats när transaktionen genomfördes.

Om det är en justering som innebär att säljaren får en ytterligare ersättning eller lämnar en prisnedsättning påverkar justeringen mervärdesskatten på så sätt att beskattningsunderlaget ska ökas eller minskas. Är det en prisnedsättning ska nedsättningen minska beskattningsunderlaget om parterna inte har avtalat om motsatsen.
För det fall justeringen kan kopplas till en specifik eller till en grupp specifika omsättningar eller förvärv, men justeringen inte kan ses som en ytterligare ersättning eller en prisnedsättning, kan justeringen ändå påverka mervärdesskatten eftersom justeringen kan vara en indikation på att det ursprungliga beskattningsunderlaget borde omvärderas.

Avdrag för kapitalförlust på en icke marknadsnoterad utländsk fordringsrätt

Kapitalförlust på en icke marknadsnoterad fordran i utländsk valuta ska enligt inkomstskattelagen dras av med 70 % i inkomstslaget kapital, medan en vinst ska tas upp till beskattning i sin helhet.

Skatteverket anser att den här skillnaden i behandlingen av vinst och förlust strider mot rätten till fri rörlighet av kapital enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, om förlusten beror på en valutakursförändring. Skatteverket anser därför att avdrag för en kapitalförlust hänförlig till en inte marknadsnoterad utländsk fordringsrätt ska göras i sin helhet, för den del av kapitalförlusten som beror på en förändring av valutakursen under innehavstiden. Eventuell övrig del av förlusten ska enligt Skatteverket dras av med 70 %.

I vilka situationer kan utgifter till annan part än långivaren räknas som ränteutgifter?

Som ränteutgift räknas en utgift som en låntagare har betalat till en långivare för att införskaffa kapital. Skatteverket anser att även utgifter till annan än långivaren kan utgöra ränteutgifter om det är fråga om utgifter som är nödvändiga för eller har ett nära samband med införskaffande av lånekapital.

Ska begränsat skattskyldig delägare i fåmansföretag fördela utdelning och kapitalvinst mellan inkomstslagen tjänst och kapital samt lämna blankett K10?
En begränsat skattskyldig person som får utdelning på kvalificerade andelar betalar kupongskatt på sådan utdelning. Någon fördelning ska inte göras mellan inkomstslagen tjänst och kapital. Blankett K10 behöver inte lämnas.

En begränsat skattskyldig person som säljer kvalificerade andelar inom den tioårsperiod som anges i 3 kap. 19 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, ska fördela eventuell kapitalvinst mellan inkomstslagen tjänst och kapital enligt reglerna i 57 kap. IL. Sparat gränsbelopp får beräknas för de år personen varit begränsat skattskyldig och eventuell lämnad utdelning ska i så fall beaktas. Blankett K10 ska då lämnas.

Ett svenskt företag är inte skyldigt att upprätta dokumentation avseende internprissättning för transaktioner med ett utländskt koncernföretags fasta driftställe i Sverige

Ett aktiebolag eller handelsbolag behöver inte upprätta dokumentation över internprissättning för transaktioner som är hänförliga till ett utländskt koncernföretags fasta driftställe i Sverige, för vilka detta är skattskyldigt här.

Proportionering av friskvårdsbidrag samt utgivande av naturaförmån på olika orter

En förutsättning för att en arbetsgivare ska kunna proportionera friskvårdsbidraget till sina anställda och samtidigt behålla skattefriheten är att samma villkor om proportionering gäller för alla anställda. Om arbetsgivaren bestämmer och direkt betalar för en friskvård (naturaförmån) eller exempelvis erbjuder tillgång till gym på arbetsplatsen, måste arbetsgivaren erbjuda förmånen till alla anställda. Om det finns anställda på olika orter och förutsättningarna varierar, exempelvis gym på arbetsplatsen på en av orterna, måste de anställda på orterna som inte har tillgång till gym på arbetsplatsen, få ett årskort på ett gym för att få tillgång till motsvarande motion.

‍

24 JANUARY 2023

Bibehållet reseavdrag med vissa förstärkningar för arbetsresor, tjänsteresor och hemresor

I propositionen föreslås att reseavdraget i sin nuvarande form ska behållas. Det innebär att den nya modellen för skattelättnad för arbetsresor som skulle trätt i kraft vid årsskiftet 2022/2023 inte införs. De beslutade reglerna om att arbetsplatsens adress ska anges i arbetsgivardeklarationen och i förekommande fall i kontrolluppgift, föreslås dock fortfarande träda i kraft.

Det belopp som enligt nuvarande regler får dras av för kostnader för arbetsresor med egen bil föreslås höjas till 2 kronor och 50 öre per kilometer. Avdraget för drivmedel vid arbetsresor med förmånsbil föreslås höjas till 1 krona och 20 öre per kilometer med undantag för förmånsbilar som helt drivs med elektricitet för vilka rätten till avdrag även fortsatt föreslås uppgå till 95 öre per kilometer.

Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2023.

Tillfälligt sänkt skatt på drivmedel och sänkt skatt på bränslen i viss värmeproduktion

I propositionen föreslås att energiskatten på bensin och diesel tillfälligt ska sänkas samt att beskattningen av bränsle inom viss värmeproduktion ska förändras.

Lagändringarna träder i kraft den 13 februari 2023.

En tillfällig skatt på extraordinära vinster för vissa företag under 2023

Europeiska unionens råd enades den 30 september 2022 om en rad åtgärder för att bemöta de höga energipriserna. Åtgärderna infördes genom rådets förordning (EU) 2022/1854 av den 6 oktober 2022 om en krisintervention för att komma till rätta med de höga energipriserna. En av åtgärderna i EU-förordningen är ett tillfälligt s.k. solidaritetsbidrag som ska betalas av vissa företag inom sektorn för fossila bränslen. Solidaritetsbidraget ska tillämpas av medlemsstaterna om inte andra motsvarande nationella åtgärder har införts senast den 31 december 2022.

I denna proposition lämnas förslag om införande av en tillfällig skatt på extraordinära vinster för vissa företag som motsvarar reglerna om ett solidaritetsbidrag enligt EU-förordningen. Förslaget gäller för företag vars nettoomsättning under beskattningsåret 2023 till minst 75 % är hänförlig till verksamhet inom sektorn för fossila bränslen. Den tillfälliga skatten tas ut på den del av företagens skattemässiga överskott år 2023 som överstiger 120 % av det genomsnittliga skattemässiga resultatet för åren 2018 – 2021. Den tillfälliga skatten uppgår till 33 % och tas ut utöver den ordinarie bolagsskatten om 20,6 %.

De nya bestämmelserna trädde i kraft den 1 januari 2023 och tillämpas på det beskattningsår som påbörjas närmast efter den 31 december 2022.

Tillfällig skattefrihet för förmån av laddel på arbetsplatsen

I promemorian föreslås en tillfällig skattefrihet för förmån av elektricitet för laddning av vissa fordon. Under förutsättning att laddningen sker vid en laddningspunkt eller ett eluttag som tillhandahålls av arbetsgivaren i anslutning till arbetsplatsen ska laddning av personbil klass I, lätt lastbil, motorcykel, moped och cykel kunna ske utan att den anställde förmånsbeskattas för elförbrukningen.

Förslaget syftar till att underlätta omställningen till en fossilfri fordonsflotta och gynna arbetsresor med laddbara fordon framför andra, mindre hållbara, alternativ. Förslaget förväntas också minska den administrativa börda för både arbetsgivare och anställda som redovisning av denna förmån i dag är förenad med.

De tillfälliga bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 2023 och tillämpas på förmåner som tillhandahålls efter ikraftträdandet. Bestämmelserna föreslås upphöra att gälla vid utgången av juni 2026.

Stämpelskatt vid förvärv av fast egendom och tomträtter som görs vid delning av aktiebolag genom separation

I promemorian föreslås att stämpelskatt ska tas ut vid förvärv av fast egendom eller tomträtter som görs genom den nya bolagsrättsliga delningsformen ”delning genom separation”.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 31 januari 2023 och tillämpas i fråga om stämpelskattelagen, på förvärv som görs efter den 30 januari 2023, och i fråga om kupongskattelagen, på utbetalning av delningsvederlag till aktieägare som görs efter den 30 januari 2023.

Tillfällig skatt på vissa elproducenters överintäkter

Europeiska unionens råd enades den 30 september 2022 om en rad förslag som införs genom förordningen (EU) 2022/1854 av den 6 oktober 2022 om en krisintervention för att komma till rätta med de höga energipriserna. En av åtgärderna i EU-förordningen gäller ett tillfälligt tak för marknadsintäkter. I denna promemoria finns förslag om införandet av en tillfällig skatt på vissa elproducenters övervinster som motsvarar reglerna om ett tak för marknadsintäkter enligt EU-förordningen.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 mars 2023.

Nedsättningen av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling – höjt tak för avdraget

I promemorian föreslås att nedsättningen av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling förstärks. Det högsta sammanlagda avdraget från arbetsgivaravgifterna som får göras för samtliga personer som arbetar med forskning eller utveckling hos den avgiftsskyldige höjs från 600 000 kr till 1,5 miljoner kr per månad. Det medför att taket för nedsättningen av den allmänna löneavgiften för personer som arbetar med forskning eller utveckling höjs i motsvarande mån.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2023 och tillämpas på ersättning som utges efter den 30 juni 2023.

Höjd mervärdesskatt på vissa reparationer

I propositionen föreslås att mervärdesskatten för reparationer och cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne höjs från 6 % till 12 %.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 april 2023.

‍

24 JANUARY 2023

Personaloptioner, uttagsbeskattning

Skatterättsnämndens förhandsbesked den 7 november 2022, 54-22/D

Ett bolag som har utfärdat personaloptioner enligt 11a kap. inkomstskattelagen och avser att låta förvärvet av aktierna ske via teckningsoptioner ska inte uttagsbeskattas för överföring av teckningsoptioner till optionshavarna. Om bolaget låter teckningsoptionerna löpa ut utan att de nyttjas ska inte heller någon uttagsbeskattning ske. Förhandsbeskedet har överklagats av Skatteverket.

Kommentar:

Mottagande av personaloptioner som omfattas av reglerna i 11a kap. inkomstskattelagen medför ingen förmånsbeskattning för mottagaren. Utgiften för personaloptionerna får inte heller dras av som kostnad för det utgivande företaget. Det faktum att en anställds förvärv av aktier i ett företag har skett genom användande av teckningsoptioner som bolaget emitterat har enligt praxis från Högsta förvaltningsdomstolen inte förhindrat att personaloptionen kunnat omfattas av reglerna i 11a kap. inkomstskattelagen.

Det som nu var föremål för prövning är en ev. uttagsbeskattningssituation för bolaget som ger ut teckningsoptionerna. Skatterättsnämndens bedömning att överföringen av teckningsoptionerna från bolaget till optionsinnehavarna inte ska medföra uttagsbeskattning hos bolaget är rimlig då någon förmånsbeskattning för mottagaren av aktierna inte blir aktuell. Därtill skulle reglerna om kvalificerade personaloptioner i 11a kap. inkomstskattelagen bli svåra att tillämpa för de företag som reglerna riktar sig till, nämligen onoterade mindre företag. Detta eftersom den aktiebolagsrättsliga regleringen inte tillåter sådana företag att säkra den framtida leveransen av aktier till optionsinnehavaren genom att inneha egna aktier.

Även Skatterättsnämndens bedömning att en underlåtelse att utnyttja teckningsoptioner inte bör medföra uttagsbeskattning för bolaget framstår som rimlig då förfarandet inte medför att bolagets ekonomiska ställning förändras eller att någon annan berikas genom förfarandet.

‍

24 JANUARY 2023

Fåmansföretag, utomståenderegeln

HFD 2022 ref. 43

För att motverka att förvärvsinkomster omvandlas till kapitalinkomster i företag med ett fåtal delägare finns särskilda bestämmelser om fåmansföretag i 57 kap. inkomstskattelagen. För s.k. kvalificerade andelar i sådana företag gäller att utdelning och kapitalvinst i vissa fall och i viss omfattning ska tas upp i inkomstslaget tjänst. En andel är kvalificerad bl.a. om delägaren är verksam i betydande omfattning i företaget.

Om andra personer än de som äger kvalificerade andelar i företaget, s.k. utomstående ägare, i betydande omfattning äger andelar i företaget och har rätt till utdelning, ska andelarna i företaget anses kvalificerade bara om det finns särskilda skäl (utomståenderegeln). Bakgrunden till denna bestämmelse är att i sådana fall saknas ofta skäl för de verksamma aktieägarna att omvandla arbetsinkomst till kapitalinkomst och därigenom minska skatten, eftersom dessa aktieägare i så fall också måste avstå en del av arbetsinkomsten till de utomstående ägarna.

Högsta förvaltningsdomstolen har i ett överklagat förhandsbesked förklarat att utomståenderegeln inte varit tillämplig i ett fall där sökanden inte ägt fåmansföretaget under hela den föregående femårsperioden.

Kommentar

Domen ligger i linje med tidigare praxis från Högsta förvaltningsdomstolen. Domen är dock intressant då sökandenas ägande i fåmansföretaget endast avbrutits under ca en månad och Högsta förvaltningsdomstolen konstaterar att sökandena inte gett någon förklaring till detta tillfälliga avbrott av ägandet. Domstolen öppnar därmed upp för att en förklaring från sökandena till det tillfälliga avbrottet hade kunnat medföra att utomståenderegeln likväl varit tillämplig.

Avdrag för ränteutgifter enligt de nya riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna

HFD mål nr 3660-22

I ett överklagat förhandsbesked ansåg Högsta förvaltningsdomstolen att det med stöd av de s.k. riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna i 24 kap. 18 – 19 §§ inkomstskattelagen inte var möjligt att neka avdrag för ränteutgifter hänförliga till skuld till ett företag i intressegemenskap när skulden är hänförlig till förärv av en delägarrätt från ett annat företag i intressegemenskapen.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att långivaren hörde hemma i ett EU-land och att det inte framgick annat av förutsättningarna i det överklagade förhandsbeskedet än att långivaren var den som faktiskt hade rätt till den betalda räntan. Inte heller framstod det som att skuldförhållandet tillskapats uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen skulle få en väsentlig skatteförmån. Avdrag för ränteutgifterna kunde därmed inte nekas med stöd av 24 kap. 18 § inkomstskattelagen.

Det interna förvärvet av delägarrätterna som gett upphov till skuldförhållandet utgjorde ett led i en större omstrukturering inom intressegemenskapen som föranletts av ett externt förvärv av delägarrätter i andra företag och därigenom utgjorde det interna förvärvet ett led i en större omstrukturering av intressegemenskapen. Högsta Förvaltningsdomstolen ansåg mot bakgrund av detta att det interna förvärvet av delägarrätter väsentligen betingats av affärsmässiga skäl och avdrag för ränteutgifterna skulle därmed inte heller nekas med stöd av 24 kap. 19 § inkomstskattelagen. Detta trots att det förflutit flera år sedan de externa förvärven genomförts.

Kommentar

Domen belyser hur bedömningen ska göras enligt de nya riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna som infördes år 2019, om ett internt förvärv av delägarrätter föranletts av väsentligen affärsmässiga skäl. Av domen framgår att bedömningen nu är generösare än enligt de gamla reglerna, där såväl skuldförhållandet som förvärvet skulle vara huvudsakligen affärsmässigt motiverat. Bakgrunden till denna generösare utformning av de riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna är införandet av de generella ränteavdragsbegränsningsreglerna som är tillämpliga på samtliga ränteutgifter. De riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna är därmed numera endast tänkta att träffa rena missbruksfall av reglerna.

Beskattning av syntetiska optioner förvärvade genom anställning

HFD Mål nr 6234-21

Högsta förvaltningsdomstolen har bedömt att syntetiska optioner som anställd förvärvat mot marknadsmässig ersättning skulle behandlas som värdepapper vid beskattningen. Beskattningen av värdeförändringen efter förvärvet skulle därmed ske i inkomstslaget kapital och inte i inkomstslaget tjänst.

Högsta Förvaltningsdomstolen konstaterade att utställaren av de syntetiska optionerna (moderbolaget till företaget som sökanden var anställd i) visserligen hade rätt att påkalla återköp av optionerna om sökanden skulle avsluta sin anställning. Återköpet skulle dock i så fall ske till en marknadsmässig ersättning och om återköpet uteblev så ledde inte detta till att optionerna förföll. Mot denna bakgrund ansåg Högsta Förvaltningsdomstolen att de syntetiska optionerna skulle behandlas som värdepapper vid beskattningen.

Kommentar

Domen är välkommen och ligger i linje med behandlingen av köpoptioner. Domen ger därmed ytterligare klarhet i ett annars snårigt område.

‍

4 OCTOBER 2021

Regeringen presenterade den 20 sept sin budget för 2022. Vi presenterar nedan en sammanfattning av regeringens förslag på skatteområdet.
Skatt på arbetsinkomster

FÖRSTÄRKT SKATTEREDUKTION FÖR FÖRVÄRVSINKOMSTER

Skattereduktionen för förvärvsinkomster såsom lön, pension och socialförsäkringsförmåner förstärks med 1 320 kr och ska som huvudregel uppgå till 2 820 kronor per person och år.

För personer som har en fastställd förvärvsinkomst mellan 65 000 kronor och 265 000 kronor ska skattereduktionen dock i stället uppgå till 1,41 procent av skillnaden mellan den fastställda förvärvsinkomsten och 65 000 kronor, alltså som minst 0 kr och som mest 2 820 kr.

Förslaget ska träda i kraft från den 1 januari 2022.

FÖRSTÄRKT SKATTEREDUKTION FÖR SJUK- OCH AKTIVITETSERSÄTTNING

Skattereduktionen för personer med sjukersättning och aktivitetsersättning förstärks så att skillnaden i beskattning av sådan ersättning och av arbetsinkomster försvinner.

Enligt Regeringen innebär förslaget att personer med sjukersättning och aktivitetsersättning får en skattesänkning på i genomsnitt ca 10 000 kronor per år.

Förslaget ska träda i kraft den 1 januari 2022.

SKATTEREDUKTION FÖR AVGIFT TILL ARBETSLÖSHETSKASSA

Skattereduktion för avgift till a-kassa införs. Skattelättnaden förslås uppgå till 25 procent av den avgift som betalats under året vilket för de flesta a-kassor motsvarar ungefär 400 kr.

Förslaget ska träda i kraft den 1 juli 2022.

SKATTELÄTTNAD FÖR CYKELFÖRMÅN

En skattelättnad för cykelförmån som arbetsgivaren tillhandahåller till sina anställda införs. Skattelättnaden innebär att ett förmånsvärde upp till 3 000 kr per år inte beskattas.

Förslaget ska träda i kraft den 1 januari 2022.

ÄNDRAD NEDSÄTTNING AV FÖRMÅNSVÄRDET FÖR MILJÖANPASSADE BILAR

Regeringen förslår att dagens nedsättning av förmånsvärdet för miljöanpassade bilar ändras till en fast schablonmässig nedsättning som utgår från bilens miljöteknik. Enligt förslaget bör den nya schablonen baseras på den genomsnittliga nedsättning som görs idag för respektive fordonstyp, dock som högst 50 % av bilens nybilspris.
Förslaget omfattar endast elbilar, laddhybridbilar, gasbilar och vätgasbilar. Elhybridbilar och etanol-drivna bilar föreslås alltså inte längre omfattas av nedsättningen.

Enligt Regeringen väntas ändringen inte medföra någon nämnvärd ändring av de totala skatteintäkterna vilket indikerar att effekten på förmånsberäkningen blir relativt neutral jämfört med idag.

Förslaget ska träda i kraft den 1 juli 2022 och gälla för bilar som blir skattepliktiga enligt vägtrafikskattelagen från och med ikraftträdandet.

FÖRENKLADE REGLER OM TJÄNSTESTÄLLE OCH SKATTEFRI ERSÄTTNING VID TILLFÄLLIGA ANSTÄLLNINGAR OCH UPPDRAG

Regeringen föreslår att reglerna om tjänsteställe och skattefri ersättning vid tillfälliga anställningar och uppdrag  ska förenklas. Det handlar bl.a. om att tillfälliga anställningar och uppdrag på annan ort i vissa fall ska jämställas med tjänsteresor när det gäller möjligheten att göra avdrag för ökade levnadskostnader.

Förslaget ska träda i kraft den 1 januari 2022.

UTVIDGNING AV REGLERNA OM LÄTTNAD I BESKATTNINGEN AV PERSONALOPTIONER I VISSA FALL

Reglerna om lättnad i beskattningen av personaloptioner utvidgas till att gälla för företag där medelantalet anställda och delägare som arbetar i företaget är lägre än 150, i stället för som nu 50, och med en nettoomsättning eller balansomslutning som upp-går till högst 280 miljoner kronor, i stället för som nu 80 miljoner kronor. Vidare ska styrelseledamöter och styrelsesuppleanter omfattas av reglerna även om de inte är anställda i företaget.

 
Det praktiska handhavandet kring nyttjandet av personaloptioner ska även förenklas på så sätt att en personaloption ska kunna nyttjas för förvärv av antingen en andel eller av en teckningsoption som ger rätt att förvärva en andel. Slutligen bör också en personaloption kunna ges ut av ett företag och ge rätt till ett framtida förvärv av en andel eller en teckningsoption i ett annat företag inom samma koncern.

Förslaget ska träda i kraft den 1 januari 2022.

FÖRSTÄRKT NEDSÄTTNING AV ARBETSGIVARAVGIFTER FÖR 19-23 ÅRINGAR UNDER JUNI-AUGUSTI 2022

Den pågående tillfälliga nedsättningen av arbetsgivaravgifter för personer som vid årets ingång har fyllt 18 men inte 23 år förstärks under juni, juli och augusti 2022. Förstärkningen av nedsättningen innebär att för ersättning som utges under dessa månader ska bara ålderspensionsavgiften på 10,21 procent betalas.

Förslaget ska träda i kraft den 1 juni 2022.

Skatt på kapital

SKATTEFRI UTHYRNING AV PERSONLIGA TILLGÅNGAR

Regeringen föreslår att det ska införas en skattefrihet för uthyrning av personliga tillgångar i så mån att fysiska personer som hyr ut personliga tillgångar får göra ett avdrag från nettointäkten med 20 000 kronor vid beskattningen.

Förslaget ska träda i kraft den 1 januari 2022.

NY KÄLLSKATT PÅ UTDELNINGAR TILL UTLÄNDSKA PERSONER

Regeringen avser att upphäva kupongskattelagen och införa en ny lag om källskatt på utdelning. Skatten ska benämnas källskatt på utdelning och liksom i dag ska skattesatsen som utgångspunkt vara 30 procent på utdelningen.

Förslaget ska i vissa delar träda i kraft den 1 juli 2023 och i övrigt den 1 januari 2024.

Företagsbeskattning

BEGRÄNSNING AV AVDRAGSRÄTTEN FÖR UNDERSKOTT FRÅN TIDIGARE ÅR

Regeringen aviserade redan i juni 2021 en s.k. stopplagstiftning avseende möjligheten att utnyttja tidigare års underskott efter en ägarförändring. Regeringen gå nu vidare med förslaget som innebär att underskotten upphör om de med hänsyn till omständigheterna kan antas ha utgjort det övervägande skälet till att ägarförändringen har skett.

Förslaget ska träda i kraft den 1 maj 2022 men tillämpas genom stopplagstiftning från den 11 juni 2021.

Mervärdesskatt och punktskatter

MERVÄRDESSKATTEUNDANTAG FÖR VISSA INKÖP AV EU-ORGAN MED ANLEDNING AV COVID-19

Det ska införas undantag från och i vissa fall rätt till återbetalning av mervärdesskatt vid inköp av varor och tjänster som görs av EU-organ i syfte att hantera covid-19. Förslaget är tänkt att implementera EU:s direktiv om tillfälliga undantag för import och vissa leveranser, med anledning av covid-19-pandemin i svensk lagstiftning.
Förslaget ska träda i kraft den 1 januari 2022 men tillämpas från och med den 1 januari 2021.

HÖJD OMSÄTTNINGSGRÄNS FÖR MERVÄRDESSKATT

Omsättningsgränsen för befrielse från mervärdesskatt höjs från 30 000 kronor till 80 000 kronor per beskattningsår.

Det kommande förslaget ska träda i kraft den 1 juli 2022.

YTTERLIGARE SÄNKT MERVÄRDESSKATT PÅ VISSA REPARATIONER

Mervärdesskatten på reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne sänks från 12 procent till 6 procent.

Förslaget ska träda i kraft den 1 juli 2022.

SKÄRPT MILJÖSTYRNING I BONUS-MALUS-SYSTEMET

Miljöstyrningen i bonus-malus-systemet som syftar till att öka andelen miljöanpassade lätta fordon i nybilsförsäljningen ska skärpas. Enligt förslaget ska skatten på nya lätta bensin- och dieselfordon höjas och miljöbonusen för bilar med nybilspris över 700 000 kr slopas helt. Regeringen föreslår även att miljöbonusen generellt ska börja fasas ut med start 2023.

Förslaget ska träda i kraft den 1 juni 2022.

BNP-INDEXERING AV AVFALLSFÖRBRÄNNINGSSKATTEN OCH SKATTEN PÅ KEMIKALIER I VISS ELEKTRONIK

Skatten på avfallsförbränning och skatten på kemikalier i viss elektronik ska räknas om med beaktande av bruttonationalprodukten genom ett tillägg med två procentenheter till KPI-utvecklingen utöver dagens omräkning baserad på konsumentprisindex (KPI).

Förslaget ska träda i kraft senast den 1 november 2022 för att kunna tillämpas från och med den 1 januari 2023.

AVSKAFFAD REKLAMSKATT

Reklamskatten avskaffas från och med den 1 januari 2022.

HÖJD SKATT PÅ ALKOHOL OCH TOBAK

Regeringen aviserar att alkoholskatten och tobaksskatten ska höjas från och med den 1 januari 2024. Regeringen avser att återkomma med ett mer preciserat förslag.  

Övriga skattefrågor

AVBETALNINGSPLAN FÖR TILLFÄLLIGA ANSTÅND MED SKATTEINBETALNINGAR

Det bör införas en möjlighet till avbetalningsplan för tillfälliga anstånd med skatteinbetalningar. En sådan åtgärd skulle innebära att företag kan ges ytterligare tid att återfå en mer normal lönsamhet innan de skatter och avgifter som anstånden avser ska vara helt betalda.

Förslaget innebär att återbetalningstidpunkten för befintliga anstånd förlängs med 15 månader under förutsättning att en avbetalningsplan hålls. Många bolag som sökte anstånd i pandemins början fick ursprungligen 12 månaders anstånd vilket sedan förlängdes ytterligare 12 månader. Det är dessa anstånd, som för många bolag löper ut i mars/april 2022, som nu kan förlängas ytterligare.

Regeringen avser att under 2021 återkomma till riksdagen med ett förslag som ska träda i kraft före månadsskiftet mars/april 2022.

Kontakta oss gärna för ytterligare information

‍

3 MARCH 2021

EU och Storbritannien har nått en överenskommelse som reglerar socialförsäkringsfrågor mellan Storbritannien och EU:s medlemsländer i och med Brexit. Överenskommelsen kommer gälla från och med den 1 januari 2021.

Den nya överenskommelsen innebär att personer (arbetstagare och enskilda näringsidkare) som flyttar mellan EU och Storbritannien även fortsättningsvis kommer att betala sociala avgifter i ett land åt gången. Som huvudregel gäller att sociala avgifter ska betalas i det land där arbetet utförs.

För personer som flyttat mellan Sverige och Storbritannien för bosättning, arbete eller studier före den 1 januari 2021, gäller fortsättningsvis utträdesavtalet mellan EU och Storbritannien. För dessa personer förblir många delar av socialförsäkringen oförändrad, även från och med den 1 januari 2021.

UTSÄNDNING

Reglerna för utsända arbetstagare gäller för personer som sänds ut av sin arbetsgivare för att arbeta i Storbritannien eller ett EU-land. En arbetstagare som tillfälligt sänds ut av sin arbetsgivare för att utföra arbete i en annan stat kan ansöka om att fortsättningsvis omfattas av socialförsäkringen i det land i vilket denne är socialförsäkrad (hemlandet). Detta förutsätter att utsändningen inte pågår längre än 24 månader och att arbetstagaren inte sänds ut för att ersätta någon annan utsänd arbetstagare. Till skillnad från det gamla avtalet kan inte denna 24-månadersperiod förlängas även om utsändningen pågår en längre tid än 24 månader.

PERSONER SOM ARBETAR I FLERA LÄNDER

Den nya överenskommelsen omfattar, liksom tidigare, även situationer där en EU-medborgare eller en brittisk medborgare arbetar i flera länder samtidigt. Det innebär att en person som arbetar i minst ett annat land samtidigt kommer att omfattas av socialförsäkringen i hemlandet om denne utför en betydande del av sitt arbete där. Om personen inte utför en betydande andel av sitt arbete i bosättningslandet kommer personen i stället att omfattas av socialförsäkringen i landet där arbetsgivaren är belägen.

A1-INTYG

Ett A1-intyg som utfärdats och beviljats före den 1 januari 2021 kommer att vara giltigt under hela intygsperioden trots Brexit. Det gäller både för den som är utsänd och den som arbetar samtidigt i två eller flera länder. För att intyget ska vara giltigt ska arbetsförhållandena vara oförändrade.

EUROPEISKT SJUKFÖRSÄKRINGSKORT

Det europeiska sjukförsäkringskortet kommer att vara giltigt även efter Brexit om en person besöker Storbritannien som turist eller för arbete. Det är dock viktigt att komplettera med en privat reseförsäkring eftersom det europeiska sjukförsäkringskortet inte kompenserar kostnaderna för till exempel hemresor eller ambulansflyg.

KOMMENTAR

Överenskommelsen är efterlängtad eftersom den underlättar och klargör vad som faktiskt kommer att gälla för socialförsäkringstillhörigheten efter Brexit. Än så länge är informationen knapphändig. Vi uppdaterar efterhand när mer information blir tillgänglig. Kontakta oss gärna om du har frågor gällande socialförsäkringen i anledning av Brexit.

‍

25 FEBRUARY 2021

KORTTIDSPERMITTERING PÅ 80 PROCENT KVAR TILL OCH MED APRIL

Regeringen vill förlänga möjligheten för företag att använda korttidspermittering upp till 80 procent i ytterligare en månad. Under förlängningen ska staten fortsatt stå för 75 procent av kostnaderna.
Vid en korttidspermittering på 80 procent där staten står för 75 procent av kostnaderna behåller den anställda 88 procent av den ordinarie lönen samtidigt som arbetsgivarens lönekostnad minskar med 72 procent.

Förslaget föreslås träda i kraft den 29 mars 2021.

FÖRLÄNGNING AV SLOPAD FÖRMÅNSBESKATTNING FÖR PARKERING OCH GÅVOR TILL ANSTÄLLDA

Den tillfälliga skattefriheten för förmån av fri parkering i anslutning till arbetsplatsen ska fortsatt gälla. Skattefriheten ska gälla retroaktivt från 1 januari 2021 och omfattar alla yrkesgrupper och i hela landet.

Även den slopade möjligheten för arbetsgivare att skattefritt ge gåvor till sina anställda upp till ett värde på 2 000 kr per anställd förlängs. Skattefriheten ska gälla utöver den möjlighet att lämna skattefria gåvor som redan finns i dag och ska gälla gåvor som lämnas från och med 1 januari 2021.
Båda skattelättnaderna kommer att gälla hela beskattningsåret, dvs. till utgången av 2021.
Förslaget har skickats på remiss till den 12 mars 2021.

MÖJLIGHET TILL ANSTÅND MED SKATTEINBETALNINGAR MED YTTERLIGARE EN MÅNAD

Möjligheten för företag som är i behov av en tillfällig likviditetsförstärkning att skjuta upp sina skatteinbetalningar utvidgas än en gång. I dag får anstånd med inbetalning av avdragen preliminär skatt och arbetsgivaravgifter beviljas för högst sex redovisningsperioder. Nytt är att anstånd för sådana skatter och avgifter föreslås kunna beviljas för ytterligare en redovisningsperiod.

Det föreslås även att anstånd ska kunna beviljas för redovisningsperioder som infaller under januari 2021. Detta gäller för avdragen preliminär skatt och arbetsgivaravgifter samt mervärdesskatt som redovisas månadsvis. Möjligheter att beviljas anstånd retroaktivt ligger kvar.

Även anståndsavgiften föreslås sänkas. Enligt gällande regler tas en avgift ut med 0,2 procent på beviljat anståndsbelopp per kalendermånad från och med månaden efter att anstånd beviljas. Det föreslås att anståndsavgiften ska sänkas till 0,1 procent för anstånd som beviljats efter den 5 februari 2021.
Förslaget skickas ut på remiss till den 5 mars 2021. Förslagen föreslås träda i kraft den 26 april 2021.

OMSTÄLLNINGSSTÖD FÖRSTÄRKS

Omställningsstödet för små företag föreslås förstärkas. Det förstärkta omställningsstödet innebär att de företag som har rätt till stöd kommer att få ersättning med upp till 90 procent av sina fasta kostnader under perioderna november-december och januari-februari. Stödet på den förstärkta nivån om 90 procent kan användas av små företag som har färre än 50 anställda och som inte har en balansomslutning eller omsättning som överstiger ca. 100 miljoner kronor per år.

För perioden augusti-oktober gäller en subventionsgrad på 75 procent för små företag. För större företag är subventionsgraden fortsatt 70 procent.
Regeringen har föreslagit ytterligare en förlängning av omställningsstödet för mars och april 2021 som ska utgöra varsin stödperiod. Stödet måste emellertid godkännas av EU-kommissionen före ikraftträdandet.

IKRAFTTRÄDANDE AV NEDSTÄNGNINGSSTÖD

Regeringen föreslår att företag som inte kan bedriva sin verksamhet till följd av beslut om nedstängning inom ramen för den nya pandemilagen ska kunna få ekonomiskt stöd för att täcka sina fasta kostnader under nedstängningen. Stödet är utformat på ett liknande sätt som omställningsstödet, men är mer generöst.

Stödet är riktat till företag som på grund av nedstängning, som meddelats med stöd av pandemilagen, tappat minst 30 procent av sin omsättning. Omsättningstappets storlek avgör hur stort stöd företaget har rätt till. Genom stödet ska företag som tappat all sin omsättning under en period på grund av nedstängningen kunna få 100 procent av sina fasta kostnader ersatta, upp till ett tak på 75 miljoner kronor per företag och månad.

Förslaget kan träda i kraft först när EU-kommissionen godkänt det. Stödet kommer att kunna tillämpas retroaktivt.

‍

4 FEBRUARY 2021

På grund av den fortsatta COVID-19 pandemin förlänger Skatteverket de lättnader gällande återbetalning av moms vid kundförlust som infördes under våren 2020. Även kundförluster på fakturor utställda under 2021 kommer att påverkas av dessa lättnader.

De förutsättningar som säljaren ska kunna uppvisa för att en kundförlust kan anses sannolik är, utöver den förlängda perioden, oförändrade från det tidigare ställningstagandet:

·         Köparen är en beskattningsbar person.
·         Fakturan har utfärdats under perioden 1 februari 2020 - 31 december 2021.
·         Det har gått minst 3 månader sedan fordran förföll till betalning.
·         En skriftlig betalningspåminnelse har skickats ut.
·         Säljaren och köparen är inte i intressegemenskap.

‍

9 DECEMBER 2020

Sammanfattning

Regeringen går vidare med förslag som aviserades i budgetpropositionen för 2021, vilket innebär att det införs en tillfällig skattereduktion för investeringar i maskiner och andra inventarier. Skattereduktionen innebär att lägre inkomstskatt betalas genom en skattereduktion som motsvarar 3,9 procent av anskaffningsvärdet på inventarierna. Skattereduktionen omfattar enbart inventarier som köps under 2021.

Vilka inventarier omfattas av de föreslagna reglerna

De inventarier som omfattas av skattereduktionen måste dels skattemässigt behandlas som inventarier, dels dras av genom årligt värdeminskningsavdrag oavsett vilken metod som används samt förvärvats genom köp, byte eller genom egentillverkning. Detta innebär att bla korttidsinventarier eller inventarier som får dras av omedelbart inte omfattas av reglerna. Detsamma gäller inventarier som förvärvats genom arv eller gåva.
Det kan noteras att även byggnads- och markinventarier omfattas av skattereduktion.

Vem kan utnyttja reglerna

Alla fysiska och juridiska personer med inkomst av näringsverksamhet samt delägare i handelsbolag har rätt till skattereduktionen. Detsamma gäller utländska juridiska personer och fysiska personer som är begränsat skattskyldiga om de bedriver näringsverksamhet från fast driftställe i Sverige.

Under vilken tid ska investeringarna skett

Ett företag som har kalenderår som beskattningsår kan ta del av skattereduktionen under det räkenskapsår som inleds 1 januari 2022. Skattereduktionen kommer att kunna begäras i inkomstdeklarationen för det beskattningsåret. Om inte hela skattereduktionen kan användas det beskattningsåret kan skattereduktion för den återstående delen begäras beskattningsåret därpå.

Särskilda begränsningar

Det finns några grundläggande krav:
Underlaget för skattereduktion omfattar endast inventarier som fortfarande tillhör näringsverksamheten vid utgången av det första beskattningsår som skattereduktionen kan begäras.

I underlaget för skattereduktion ska inte räknas in utgifter för inventarier som har anskaffats från någon inom samma intressegemenskap och som hos denne har använts för stadigvarande bruk. Om inventarier i övriga fall anskaffats från någon inom samma intressegemenskap ska värdet som läggs till underlaget högst få uppgå till inventariernas marknadsvärde vid förvärvet. Vidare ska inte utgifter för anskaffningar ingå i underlaget, om inventarierna efter förvärvet fortfarande används i samma näringsverksamhet som tidigare eller i näringsverksamhet som bedrivs av någon inom samma intressegemenskap.

Deklaration

Uppgifter ska lämnas i inkomstdeklarationen om underlaget för skattereduktionen. Om sedan hela eller delar av underlaget för skattereduktion inte kunnat utnyttjas det första beskattningsåret, får skattereduktion för det återstående underlaget göras det efterföljande beskattningsåret.

Kommentar

Det är vår uppfattning att förslaget har Riksdagens stöd och kommer att antas före årsskiftet.
Reglerna är välkomna i en tid då många inte har haft möjlighet att investera för framtiden utan kämpar för att överleva. Det är nu viktigt att inför årsskiftet ta ställning till om när inköp ska ske för att dra nytta av de nya reglerna. Vidare omfattas även kommersiella fastigheter avseende byggnads- och markinventarier vilket sätter ytterligare fokus på klassificeringen i redovisningen.

Eftersom anskaffning måste ske under kalenderåret 2021, helt oberoende bolagets räkenskapsår, är det viktigt att leverans har skett under kalenderåret för att skattereduktion överhuvudtaget ska komma ifråga.

Kontakta oss gärna för ytterligare information

‍

Justering av de nya skattereglerna för företagssektorn

Den 1 januari 2019 infördes nya skatteregler för företagssektorn. De nya reglerna innebär bland annat en generell begränsning för företags ränteavdrag med en särskild koncernbidragsspärr som kan leda till dramatiska effekter. För att komma till rätta med detta kommer regeringen avisera ett förslag om att företag som helt eller delvis inte får dra av årets ränteutgifter på grund av ränteavdragsbegränsningen enligt huvudregeln, i vissa fall istället ska kunna justera sina avdrag för tidigare års underskott i förhållande till de nekade ränteavdragen.

Skattereduktion för investeringar

Förslaget, som regeringen kommer avisera i budgetpropositionen för 2021, innebär att det införs en tillfällig skattereduktion för investeringar i inventarier. Skattereduktionen, som innebär att en lägre inkomstskatt betalas, föreslås uppgå till 3,9 procent av anskaffningsvärdet på inventarier. Skattereduktionen ska gälla för inventarier som köps under 2021.

Nedsatta arbetsgivaravgifter för 19–23-åringar

Regeringen föreslår en tillfällig nedsättning med 37 procent av arbetsgivaravgifterna för 19–23-åringar 1 april 2021 till 31 mars 2023. Syftet med nedsättningen av arbetsgivaravgifterna i två år är att motverka pandemins negativa följder för ungas möjligheter på arbetsmarknaden och samtidigt underlätta för företag att behålla och nyanställa personal.

Expertskatten föreslås bli mer konkurrenskraftig

Utländska experter, forskare och nyckelpersoner kan i dag som längst få skattelättnad under de tre första åren av den tidsbegränsade vistelsen i Sverige. Regeringen kommer att föreslå att denna tidsgräns utvidgas till att omfatta högst fem år räknat från den dag vistelsen i Sverige påbörjades. Den utvidgade tidsgränsen föreslås träda i kraft den 1 januari 2021 och gälla för vistelser i Sverige som påbörjas efter den 31 maj 2020.

Förstärkt FoU-avdrag

FoU-avdraget innebär att företag som anställer personer som arbetar med forskning och utveckling betalar lägre arbetsgivaravgifter och lägre allmän löneavgift. Genom att förstärka avdraget vill regeringen ytterligare förbättra möjligheterna för företag att bedriva forskning och utveckling i Sverige.
Förslaget innebär att arbetstidsvillkoret sänks så att det räcker att den anställde har arbetat med FoU minst hälften av arbetstiden under kalendermånaden för att avdrag ska få göras samtidigt som taket för nedsättningen höjs från 450 000 kronor till 600 000 kronor per månad.

Kommentar

Förslaget om ändrade ränteavdragsregler är mycket komplicerat och i vi utgår från att Regeringen nu sett till att svenska dynamiska företag inte längre straffbeskattas och gör reglerna retroaktivt tillämpliga. Övriga förslag är välkomna, möjligen borde Regeringen satt ned arbetsgivaravgiften för alla dvs den del som i sin helhet utgör skatt.

Kontakta oss gärna för ytterligare information

‍