Kryptotillgångars Inneboende Värde
Kryptotillgångar har nu blivit ett välkänt fenomen och tillgångsklassen används i allt större utsträckning världen över. Trots den ökande acceptansen för kryptotillgångar har dock den rådande uppfattningen i Sverige länge varit att kryptotillgångar i sig inte kan anses ha ett inneboende värde. Detta ställningstagande har medfört en del märkliga effekter, inte minst när tillgångar och betalningsflöden kopplat till kryptotillgångar ska beskattas respektive redovisas i bokföringen.
På senare tid har vi på preTAX dock sett en begynnande trend från svenska domstolar till att i allt större utsträckning börja erkänna att kryptotillgångar visst kan ha ett inneboende värde. Exempel på två sådana domar är Förvaltningsrätten i Härnösands dom den 8 november 2022 i mål 3066-22 och Kammarrätten i Göteborgs dom den 24 januari 2023 i mål 1287-22.
FÖRVALTNINGSRÄTTEN I HÄRNÖSAND, MÅL 3066-22
Målet avsåg ett överklagande av Bolagsverkets beslut att neka registrering av ett nybildat aktiebolag. Anledningen till Bolagsverkets beslut var att Bolagets aktiekapital skulle finansieras genom apportegendom i form av Bitcoin, vilket Bolagsverket ansåg stred mot bl.a. borgenärsskyddet eftersom Bolagsverket ansåg att kryptotillgångar utgör osäkra tillgångar.
Förvaltningsrätten inledde sin bedömning med att konstatera att en förutsättning för att apportbetalning av aktier i ett nybildat aktiebolag ska accepteras är att vissa formella krav är uppfyllda, exempelvis att rätten eller skyldigheten att betala aktier med apportegendom ska tas in i stiftelseurkunden. Därtill krävs bl.a. att
bolagets revisor ska yttra sig över att apportegendomen avskilts för bolagets räkning på ett tillfredsställande sätt,
att apportegendomen kan antas komma bolaget till nytta,
att egendomen har ett reellt värde,
att egendomen är av sådan art att den kan redovisas som en tillgång i bolagets balansräkning och
att egendomen inte tagits upp till ett högre värde än dess verkliga värde.
Förvaltningsrätten konstaterade att Bolagets registrerade verksamhet var att investera i blockkedje-relaterade projekt. Därtill framgick att Bolaget genom revisorsyttrande visat att det på ett tillfredsställande sätt hade säkerställt att Bitcoin tillförts bolaget. Detta genom att ett avtal signerats på Bitcoins blockkedja med den privata nyckel som var kopplad till plånboksadressen dit Bitcoin överförts. Förvaltningsrätten ansåg mot denna bakgrund att det visats att apportegendomen i form av Bitcoin kunde antas vara till nytta för bolagets verksamhet och att egendomen därmed avskilts för bolagets räkning på ett tillfredsställande sätt.
Vad avsåg Bitcoins ekonomiska värde fortsatte förvaltningsrätten med att konstatera att Bitcoin handlas på stora handelsplattformar och att värdet på Bitcoin därmed kan följas i realtid. Förvaltningsrätten ansåg mot denna bakgrund att Bitcoin har ett reellt ekonomiskt värde och denna bedömning förändrades inte av det faktum att Bitcoins värde varierat över tid. Detta då även exempelvis aktiers värde kan förändras snabbt och att Bitcoin kan växlas till svenska kronor eller andra utländska valutor.
Eftersom det i övrigt inte framkommit skäl att neka registreringen av bolaget och eftersom förvaltningsrätten ansåg att Bolagsverket inte presenterat några godtagbara skäl till varför en kryptotillgång inte skulle få tas upp som en post i bolagets balansräkning ansåg förvaltningsrätten sammanfattningsvis att Bolagsverket inte haft rätt att neka bolaget registrering på den grunden att bolagets aktiekapital skulle betalas med apportegendom i form av Bitcoin. Förvaltningsrätten återförvisade därför målet till Bolagsverket för fortsatt handläggning och för att pröva om övriga förutsättningar för registrering var uppfyllda.
KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG, MÅL 1287-22
Målet avsåg ett överklagat beslut från länsstyrelsen om nekad registrering av en stiftelse i länsstyrelsens stiftelseregister. Anledningen till att Länsstyrelsen nekat till registreringen av stiftelsen var att stiftelsens avskilda egendom, som bestod av kryptotillgångar (närmare bestämt en token kopplad till den blockkedja som stiftelsen utvecklade) inte kunde anses ha ett sådant värde som medförde att egendomen kunde anses vara ”varaktigt förvaltad”. Detta på grund av att kryptotillgångens värde ansågs vara mycket volatilt. Stiftelsens förmögenhet ansågs därför inte placerad på ett godtagbart sätt.
Kammarrätten konstaterade att det av stiftelseurkunden framgick att stiftarna överlämnat ett stiftelsekapital om 325 105 st. av den aktuella kryptotillgången som vid tidpunkten för överlämnandet hade ett samlat marknadsvärde om 379 764 kr.
Kammarrätten konstaterade vidare att volatiliteten och svårigheten med att värdera kryptotillgångar inte är sådan att den innebär att kryptotillgångar som tillgångsslag saknar ett ekonomiskt värde. Detta eftersom risker för svängningar i värdet och i sälj- och köpkurser gäller även andra tillgångsslag, t.ex. aktier. Därtill ska resultatet från handel med kryptotillgångar beskattas och detta resultat bestäms med utgångspunkt från ett marknadsvärde som bestäms i svenska kronor. Enligt kammarrätten var det därför klarlagt att tillgångsslaget kryptotillgångar i sig kan ha ett ekonomiskt värde.
Mot denna bakgrund och då länsstyrelsen varken ifrågasatt kryptotillgångarnas värde vid tidpunkten för överlämnandet eller att värdet vid denna tidpunkt varit tillräckligt för att främja stiftelsens ändamål, ansåg kammarrätten att de grunder som länsstyrelsen åberopat inte var tillräckliga för att neka stiftelsen registrering. Kammarrätten biföll därför överklagandet och beslutade att stiftelsen skulle registreras i stiftelseregistret.
SLUTSATSER FRÅN DOMARNA
De två domarna är enligt vår mening en del i en utvecklingstrend som på senare tid alltmer kommit att erkänna kryptotillgångars inneboende värde och därigenom kryptotillgångars status som finansiella tillgångar. Vi har alltså nu ett tillgångsslag
som har börjat erkännas som tillräckligt stabilt för att utgöra ett borgenärsskydd i juridiska personer,
vars handel kan grunda beskattningsskyldighet och vars resultat ska värderas i inkomst- och momsdeklarationen.
som är tillräckligt värdefullt för att vara stöldbegärligt och som därmed, om det tillförskaffats på ett otillbörligt sätt, kan grunda straff- och skadeståndsansvar och därtill kan bli förverkat såsom vinning från brottet.
som inom ramen för s.k. SAFT-avtal och liknande har kommit att accepteras av investerare i aktiebolag som ett fullgott alternativ till aktier i bolaget
som vad beträffar vissa typer av kryptotillgångar nu accepteras som betalningsmedel mellan särskilda parter (och som lön börjat att utbetalas i).
som kan agera värdebärare åt en underliggande tillgång (såsom exempelvis konst, finansiella instrument, lägenheter, etc.) och som därmed kan sägas representera den underliggande tillgången (s.k. NFT:er).
Mot denna bakgrund är det tydligt för oss att kryptotillgångar i sig kan ha ett inneboende värde och därmed kan utgöra en finansiell tillgång.
Från EU-håll är arbetet nu i gång med bl.a. konsumentskyddande lagstiftning och lagstiftning som ska möjliggöra för medlemsstaternas skattemyndigheter att få ut information från aktörer inom kryptobranschen. EU-parlamentet har därtill nyligen utfärdat en resolution som uppmanar EU-kommissionen att undersöka möjligheterna till och lämpligheten av särskild skattelagstiftning på kryptotillgångsområdet. Därtill uppmanar EU-parlamentet medlemsstaternas skattemyndigheter att i högre utsträckning börja använda sig av blockkedjebaserad teknik i myndigheternas dagliga verksamhet. Vi på preTAX välkomnar denna utveckling och kan inte annat än hålla med om att behovet av särskild lagstiftning på detta område (inte minst för skatte- och redovisningsändamål) är stort.
Skatteverket har vid flera tillfällen rapporterat om att de uppskattar att det finns ett stort mörkertal i Sverige vad beträffar personer som aldrig deklarerar sina kryptotillgångsförsäljningar. Vår uppfattning är att en inte obetydlig del av detta mörkertal beror på just bristen av tydliga regler för beskattning av tillgångsslaget.
Vi betonar därför återigen att det i Sverige finns ett stort behov av översyn av nuvarande beskattnings- och redovisningsregler kopplade till kryptotillgångar och kryptorelaterad verksamhet. Detta så att fler företag och privatpersoner förstår sig på reglerna och därmed i ökad utsträckning vågar använda tillgångsslaget och deklarera sin handel eller verksamhet kopplad till detta. Vi på preTAX har stor erfarenhet av skatte- och redovisningsfrågor relaterade till DLT och kryptotillgångar och står därför till förfogande i ett eventuellt lagstiftningsarbete på området.
preTAX
Gustaf Otterheim